Uppgifter för det slovenska ordförandeskapet – Nyhetsbrevet frihetens värden 2008-01-26

Nyhetsbrevet Frihetens värden 2008-01-26

Kära läsare,

I detta första brev för året lite om samtal med det slovenska presidentskapet, förslagen till energilagstiftning, Solvency II, Internet och Israels gräns till Gaza.

== Slovenien ==

Slovenien är ett litet sött och vackert land vid alpernas brant. Huvudstaden Ljubljana känns som en enda stor alpby med hus som i olika storlekar och i olika höjd påminner om den typiska alphyddan, med det långt sluttande taket nästan ända ner mot marken. Här har en gång kelter fördrivits av romarna, som i sin tur fick tampas med bland annat magyarerna innan slaviska och tyska folk kom från olika håll, som om Alperna vore ett folkvandringens vinddrag.  Slovenien, eller det land som slovener har bott i, har styrts av bayrare och allre längst av det Habsburgska Österrike, vilket fortfarande sätter sina spår när man blickar runt på stadens hus och lite vad som för utkomlingen ser ut som tyrolska klädesdräkter.
Slovenerna var tillsammans med kroater och serber de som en gång var ursprunget till det som kom att bli Jugoslavien efter första världskrget och den socialistiska republiken efter det andra. Den gamle partisanledaren Tito som gjorde sig till den socialistiska jugoslaviska republikens diktator bröt med Sovjetunionen 1948, kanske efter att han sett hur det gått för andra mer gentemot Moskva självständiga härskare och la därigenom grunden för ett delvis annat ekonomiskt system med så kallade arbetarkollektiv och självägda företag.
Det var en socialistisk ekonomi som mer tog fasta på ägandet och de enskilde företagen, en syndikalistisk ekonomisk politik. I Slovenien ledde det till en relativt det övriga öst bättre fungernade ekonomi. De enskilda företagen hade oklara finansieringsmöjligheter, styrningen var oklar och ägandet var anonymt men man hade ingen planhushållning så företagsledare som lyckades få sina anställda med sig kunde fungera i en vis konkurrens. Efter järnridåns fall var Slovenien det land som hade kommit längst, långt bakom övriga Europa men före övriga Jugoslavien och central- och östeuropeiska länder.
Efter den slovenska självständighetsförklaringen sommaren 1991 bröt det första kriget på Balkan ut genom att den gamla jugoslaviska armén gick in i Slovenien, bekämpade lastbilskolloner och slovenska militära förband med drygt 100 dödade på varje sida följt av ett vapenstillestånd som la grunden för det Slovenien som i dag är ordförandeland i EU och som sedan ett år tillbaka har euron som valuta. En viktig del i den stabila utveckling som har präglat Slovenien beror till mycket stor del på det europeiska perspektiv som redan från början präglade slovensk politik och som på mer eller mindre motsvarande sätt har satt sina spår i politiken i de övriga länderna på Balkan. Ser man på de utmaningar som Balkan har gått igenom och de som man står inför är det svårt att förstå dem som menar att EU som fredsprojekt tillhör en gången tid.

== Det slovenska ordförandeskapet ==

Under torsdagen och fredagen var jag i Ljubljana för att tillsammans några kolleger i gruppledningen för EPP-ED  diskutera de slovenska prioriteringarna och det parlamentariska arbetet under de kommande månaderna med stats, utrikes,finans, hälso och tillväxtministrar .
Det var framförallt fyra frågor vi kom att ha fokus på. Dels fördragsprocessen, som nu ligger på medlemsstaternas bord och i deras parlament för beslut. Dels Kosovofrågan som ju i allra högsta grad hör samman med de krig på Balkan som blev följden av bland annat Sloveniens frigörelse.
När det gäller Kosovo och Serbien vill det slovenska ordförandeskapet göra vad det kan för att frågan om ett erkännande av Kosovo ska kunna vara så enhälligt som möjligt inom EU men framförallt vill man att de moderata och europavänliga krafterna i Serbien ska få största möjliga stöd genom att stabilitets- och associationsavtalet med EU undertecknas.
Det kan vara så men det kan också likaväl vara så att ett snabbt undertecknande utan att Serbien har visat att man vill samarbeta med internationella domstolen i Haag kan sända signalen att det inte spelar någon roll vem som styr i Serbien för EU står ändå öppet. Och det kan i sin tur leda till att en serbisk regering kan ta sig större utrymme gentemot Kosovo än vad man annars skulle vilja göra. Det verkar tyvärr som om att Serbien är på väg mot mer nationalistisk inriktning, från en position där det nationalistiska redan var framträdande.

== Rysslands roll ==

Rysslands aktiva politik gör inte detta bättre utan understryker för serbiska ledare och serber att man har en allierad som i internationella fora står på serbisk sida när det gäller Kosovo. Under veckan som har gått har det blivit klart att Ryssland i form av Gazprom köper det största energiföretaget (NIS ) i Serbien med allt vad det innebär i form av belöning till Ryssland, beroende av Ryssland och närmande mellan länderna.
När det serbiska presidentvalet är avgjort och när EU inte kan göra mer för att samla medlemsstaterna bakom ett gemensamt erkännande kommer med all säkerhet Kosovo att utropa sin självständighet, med godkännande från USA, flertalet EU-stater om inte alla men med ett nej från Ryssland och Serbien.
Vad som då blir avgörande är hur Serbien agerar och hur Ryssland agerar gentemot Serbien liksom mot Georgien och Moldavien. Men det gäller inte bara hur Serbien agerar mot Kosovo, det handlar också om vad som sker i norra Serbien dominerat av serber och hur Serbien kommer att agera mot denna befolkningsgrupp. Och hur Kosovos politiska ledning och folket på gatorna kommer att agera gentemot den serbiska minoriteten i Kosovo.
Economist hade för en tid sedan följande artikel om Kosovo [ http://www.economist.com/world/international/displaystory.cfm?story_id=9993395 ]http://www.economist.com/world/international/displaystory.cfm?story_id=9993395 värd att läsa. För att förstå djupet i den serbiska attityden rekomenderar ajg deras hemsida om Kosovo [ http://www.mfa.gov.yu/Foreinframe.htm ]http://www.mfa.gov.yu/Foreinframe.htm . Och som en liten påminnelse om vad jag skrev om i förra brevet, att vi nu ser en konfrontation mellan europeiska intressen och idéer som löper vidare än bara på Balkan kandenna länk vara värd att läsa när det gäller relationen Ryssland och Storbrittanien [ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/politics/7193186.stm ]http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/politics/7193186.stm
Parlamentet antog för en vecka sedan en rapport om Sydkaukasien som här finns i sin ursprungliga form, innan voteringen, [ http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A6-2007-0516&language=EN&mode=XML ]http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A6-2007-0516&language=EN&mode=XML som kan vara värd att läsa som en del av detta mönster.
Det kommer att vara centralt för EU att hålla ett så nära grepp om utvecklingen på Balkan som möjligt, att hålla dörrar öppna för dem som vill närma sig Europa men samtidigt ställa tydliga krav som är realistiska att hålla fast vid samt att säkra att man har den militära och polisiära förmågan att bidra till stabilitet i Kosovo.

== Sjukvård över gränserna ==

En annan fråga som diskuterades var frågan om sjukvård över gränserna, eller rättare sagt patienters rörlighet, där bland annat jag underströk att detta handlar om både rätten att söka sjukvård över gränserna och om att kunna utveckla världsledande sjukvård och forskning i Europa i form av olika institutioner och centres of excellences. Under den gångna veckan har den moderata delegationen i Europaparlamentet på många olika sätt varit i aktion för att öka trycket i denna fråga, genom artiklar i svenska och europeiska tidningar samt genom att sätta fokus på den socialistiska aktionen för att försöka stoppa en lagstiftning inom detta område.

== Förnyelsebara bränslen ==

En tredje fråga för våra diskussioner var den framtida utvecklingen kring förutsättningarna för förnyelsebara bränslen. Dagen innan, i onsdags presenterade EU-kommissionen sina förslag till åtgärder [ http://ec.europa.eu/energy/climate_actions/doc/2008_res_directive_en.pdf ]http://ec.europa.eu/energy/climate_actions/doc/2008_res_directive_en.pdf   för att uppnå klimatmålen, med förslag som både innehåller en reformerad utsläppsrättshandel och målen för de olika länderna när det gäller förnyelsebar energiproduktion. Sverige hamnar där på målet 49%, för att EU som helhet ska nå 20% 2020.
Det bottnar i sin grund i att Sverige redan har 39%, vilket till mycket stor del beror på att halva vår energiproduktion bygger på vattenkraft. Men biomassa i olika former har under de senaste årtiondena kommit att bli ett tillskott när det gäller uppvärmning .
Det finns en betydande risk för att detta paket kommer att handla om olika bidragsregler för olika bränslen och  marknader istället för konkurrens mellan dem och en utveckling. Det skulle leda till reglering och en planhushållning som långsiktigt skulle motverka den dynamiska utvecklingen av andra och tredje generationen av förnyelsebara bränslen. Men olika regler och olika mål leder också till oförutsebarhet och ändrade regler när för dagen populära bränslen ersätts med andra som är mer populära.
I mitt inlägg i kammardebatten [ http://www.gunnar.moderat.se ]www.gunnar.moderat.se underströk jag vikten av konkurrens och en fri handel över gränserna men också att kärnkraften har en roll för att de förnybara bränslenas utveckling ska kunna bidra till att minska koldioxidutsläppen och inte bara ersätta avvecklad kärnkraft.
Den risken är betydande eftersom vi nu tar ytterligare steg in i en innre elmarknad med fria marknadstillträden och mer konkurrens. Varje enskilt land kommer då bli mindre beroende till sin egen energiproduktion och därmed ha större utrymme att låta denna fråga lösas genom att köpa av andra. I mitt arbete med elmarknadsdirektivet, där jag är rapportör för EPP-ED gruppen kommer jag att arbeta bland annat med denna fråga. En möjlighet som jag tycker kan diskuteras är att de länder som avvecklar koldioxidfri  elkraft får ett motsvarande större beting när det gäller att tillföra förnyelsebara bränslen.
Tar gärna emot synpunkter på detta och de andra delarna av energipaketet som nu sammanlagt innehåller förslag om el- och gasmarknaderna, europeisk myndighet, gränsöverskridande förbindelser samt om förnyelsebara bränslen. Förslaget til elmarknadsdirektiv finns på [ http://www.gunnar.moderat.se ]www.gunnar.moderat.se . Där kommer även de andra förslagen finnas.  Som alltid är jag tacksam för synpunkter kring dessa frågor.

== Telekomfrågorna och försäkringsfrågor  ==

Under den veckan som gick har jag också arbetat med telekomfrågorna och frågorna om den nya försäkringslagstiftningen. Bland annat hade jag glädjen att träffa Försäkringsförbundets ledning för att med dem diskutera svenska problem med förslaget Solvency II där det framförallt handlar om man ska kunna räkna överskottsfonder, som inte är lovade försäkringstagarna, till det konsoliderade kapitalet eller ej. Det anser jag mig redan ha fått gehör för att det ska bli så i de diskussioner vi har haft i det ekonomiska utskottet men frågan är inte avgjord, ett utkast till rapport från parlamentet kommer den 26/2. Tillsammans med frågorna om konkurensen inom banksektorn och försäkringssektorn finns det anledning till en bredare diskussion om de grundlägande förutsättningarna för utvecklingen av Finansplats Stockholm.

== Internets frihet ==

Under det senaste parlamentssammanträdet antogs också en resolution om Internet och International Governance Forum som ägde rum i Rio för några månader sedan som en uppföljning på tidigare konferenser. Där diskuterade ramar, regler och förutsättningar för Internet med utgångspunkten att beslut inte är bindande. I resolutionen  i parlamentet [ http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=MOTION&reference=B6-2008-0041&language=EN ]http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=MOTION&reference=B6-2008-0041&language=EN fick jag bland annat igenom att EU även fortsättningsvis ska bidra till att garantera Internets oberoende och dess yttrandefrihet.
Värt att ta del av är också den rapport om skattereduktion [ http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A6-2007-0481&language=EN&mode=XML ]http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A6-2007-0481&language=EN&mode=XMLover gränserna vid förluster som långsiktigt är en del av debatten om en gemensam skattebas, som i sin tur innebär någon gemensam skattepolitik, bara att man definierar skattebasen gemensamt. Det bäddar för mer skattekonkurrens men också för enklare villkor för mindre och medelstora företag att verka över gränserna på samma sätt som man i dag verkar inom gränser.

== Något om Gaza och Israel ==

På planen från Ljubljana och München hinns inte med det amerikanska presidentvalet eller den svenska försvarsfrågan med nya underskott.
Frågan om Israel och Gaza-remsan förtjänar däremot en kommentar eftersom jag inte riktigt förstår dem som kräver att Israel ska öppna sina gränsövergångar rakt av som om frågan om terrorism inte var aktuell, än mindre hoten mot Israel.
Till Gaza smugglas vapen och sprängämnen utan några problem. Det sker genom underjordiska gångar under gränsen till Egypten och genom transporter över havet . Från Gaza används dessa vapen för att beskjuta olika samhällen i Israel i syfte att döda så många som möjligt.
Det är en verksamhet som Hamas ansvarar för.Den omfattande infrastruktur som självmordsbombningar eller raketbeskjutning kräver kan inte existera utan att det godkänns och stöds av en regim som till sin natur är mycket totalitär och kontrollerande. Det bedrivs krig från Gazaremsan i form av denna raketbeskjutning och i form av terrorister som söker sig in över gränsen till Israel.
Samtidigt är det så att svårt sjuka i Gaza får sjukvård i Israel, en stor del av elförsörjningen kommer från det israeliska elnätet, alltså även när den egna elproduktionen inte har fått någon tillförsel.
Det är för mig svårt att förstå varför Hamas inte hålls ansvarigt för ett krigstillstånd som man själva aktivt förordar och verkar för samtidigt som Israel fördöms för att man inte försörjer den regim som med raketer och terrorism försöker mörda dess invånare för att de är judar och för att man vill förinta Israel.
Det är som om Sverige skulle ha skyldighet att försörja Norge med bränsle för norsk elkraft alltmedan Norge planerar för att med bomber och attentat  döda svenska medborgare. Eller finns det någon som tvivlar på att raketbeskjutningen och terroristerna utgår från Gaza med Hamas understöd och godkännande?  
I dag åker jag till Krakow för att på söndagen leda en delegation europeiska parlamentariker som i Auschwitz ska bidra till att minnet av förintelsedagen inte försvagas när det gäller att värna människovärdet och när det gäller att förstå de mekanismer som leder till att man tillåter att människor dödas och förintas för att de tillhör en ras, en religion eller ett folk.
Det blir en dag i det gråa och mörkas tecken men väl en dag som ger möjlighet att över gränserna möta och diskutera med andra parlamentariker om de utmaningar våra samhällen och Europa står inför när det gäller att värna mänsklig värdighet och demokrati.

Hälsningar,

==================================

För mer information: http://gunnar.moderat.se

För att avbeställa din prenumeration skriver du i ett mail till listserv@listserv.moderat.se:

signoff friekonomi

Mail om avbeställning måste skickas från den adress du prenumererar till.