Hoppa till innehåll

Underskottens konsekvenser

En förmiddag med diverse genomgångar och möte med parlamentets tillfälliga kriskommitté. En diskussion som upplivar gamla krav på mer regleringar och styrning av ekonomin utan hänsyn till den enorma framgång världsekonomin har haft under 30 år. Tyvärr också lite hänsyn till de mer komplicerade skäl i form av världsekonomins förändring och urholkade offentliga finanser.

Därför är krissituationen när det gäller Grekland nu mer inriktad på Grekland som sådant, förståeligt nog, men mindre på de svagheter i upprätthållandet av stabilitetspakten som Greklands och andras långvariga underskott är exempel på.

Likväl är det acceptansen för stora underskott som nu har lett fram till den kris som riskerar att bli en europeisk kris. När marknaden i dag bedömer att det är till 50 % sannolikt att Grekland ställer in betalningarna skapar det en nervositet även i de starkaste av ekonomier. Smittoeffekten till Spanien och Portugal är uppenbar men ökad osäkerhet kring Portugal och Spanien, och grekisk betalningsinställelse, kommer drabba tyska och franska banker, och därmed ställa Europas ekonomier inför ännu en utmaning. Det talar för att Grekland kommer få sina nödlån under kommande år, inte för att rädda Grekland utan för att rädda de finansiella marknaderna runt om i Europa.