Hoppa till innehåll

Tydligt brittiskt budskap- Artikel Smålänningen

De brittiska väljarna har gett ett mycket tydligt budskap. En reformpolitik som ger fler jobb är viktigare än en spenderpolitik som ger fler och högre bidrag med hjälp av ökade underskott. Det är något som den svenska rödgröna regeringen borde ta till sig och också se som en förklaring till de låga opinionssiffrorna. Det räcker nämligen inte med att tala om att man vill halvera arbetslöshet, framförallt inte om man dubblerar arbetsgivarkostnader för unga, man måste också få fram jobben.

 

I Storbritannien har liksom i ett antal andra länder som har brutit mot spenderpolitikens logik ekonomin stimulerats av fasta spelregler, stabilisering av de offentliga finanserna och en politik för jobbreformer. I Storbritannien är nu arbetslösheten lägst sedan 2008 och sysselsättningen den högsta sedan dagens mätningar började. Storbritannien har nu nästan 2 miljoner fler i arbete än när Cameronregeringen tog över efter de brittiska socialdemokraterna.

 

Lönerna stiger och löneskillnader mellan män och kvinnor minskar. Verkligheten i den brittiska ekonomin är annorlunda än när den i svenska media beskrivs med fokus på bidragspolitik som avgörande för välfärd. Conservatives har inte bara gett Storbritannien de jobb som Labourpolitiken förlorade utan också ökat dem.

 

Nu ser vi ett än tydligare mönster i Europa. De regeringar som har inriktat sig på stabila offentliga finanser och minskade offentliga utgifter har ökat sysselsättning och skatteintäkter samtidigt som bidragsberoende minskat. Det ser vi tydligt i Tyskland, vi ser samma utveckling ta form i Spanien och i Portugal.

 

I Frankrike ser vi en politik där man låter utgifter växa, underskott bestå och arbetslösheten låsas vid höga nivåer som hyllas av socialdemokrater runt om i Europa.

 

Det var tydligt för de brittiska väljarna att Labours utgiftspolitik skulle leda samma väg som den förra Labourregeringens politik, in i på nytt växande arbetslöshet och växande underskott.

 

Det allvarliga för Sveriges del är att den rödgröna regeringen nu väljer den omvända inriktningen, motsatsen till den som gett jobbtillväxt, inte minst i Sverige under alliansens tid med 400 000 fler sysselsatta, för att istället genom utgiftsökningar, ökade underskott, förändrat överskottsmål tillåta ökad skuldsättning, bidrag och höjda skatter. Det var precis detta som de brittiska väljarna sa nej till och som de hade klart i minnet från den tidigare Labourepoken som ledde landet in i krisen. Nu röstade de för en fortsatt väg ut ur krisen och för fler jobb.

 

Frågan är vilken lärdom socialdemokraterna drar av denna erfarenhet. Deras koalitionspartners är övertygade om vikten av ökade utgifter och höjda skatter – Vänsterpartiet har till och med hyllat den grekiska regeringens politik mot ruinens brant – men de har själva sagt sig vilja stå för stabila offentliga finanser, nej till förändrat överskottsmål och lovat att inte höja skatter. Är de beredda att lära sig samma sak som de brittiska väljarna har fått lära sig den hårda vägen?

 

Gunnar Hökmark, delegationsledare moderaterna Europaparlamentet