Sveriges kommuner och landsting har presenterat en rapport där de beräknar välfärdens kostnader om 25 år. Det är rimligtvis en beräkning som har samma träffsäkerhet om 2035 som beräkningar om 2010 hade 1985.
Oavsett detta så presenteras den ökade kostnaden för välfärden med att den motsvarar 13 kommunala skattekronor. Det skulle då motsvara höjningen från dagens 750 miljarder till 950 miljarder 2035. Men samtidigt så kommer den samlade ekonomin att öka så att medborgarna disponerar för privat konsumtion 1000 miljarder mer än i dag vid denna tidpunkt. Det innebär att av de ytterligare 1000 miljarderna kommer 200 miljarder, enligt gruppens bedömning, som för övrigt utgår från att just kommunala kostnader är välfärd och inget annat, utgöra 20 %. Ser man bara till denna ökning är det en lägre siffra än vad vi i dag betalar i kommunal och landstingsskatt. Det skulle alltså kunna uttryckas som att vi fram till 2035 kan sänka skatten ner mot 20 skattekronor, ju mer vår ekonomi växer, om det bara vore fråga om att den offentliga välfärden ska få del av tillväxten.
Men om vi höjer skatterna bara några steg på vägen mot vad gruppen bedömer behövs kommer tillväxten bli mindre, och då växer behovet av höjda skatter, eftersom skatteintäkterna alltid minskar när ekonomin går dåligt. Om svenska folket, vilket rapportförfattarna skriver, kommer disponera 1000 miljarder mer privat och det behövs 200 miljarder mer till det offentlig så talar det inte för skattehöjningar utan för att vi ska få så hög ekonomisk tillväxt som möjligt, så många som möjligt i arbete och så mycket nytt företagande som ger nya jobb som möjligt.