Målet – en väl fungerande telekommarknad
Den 7 juli röstade industriutskottet om Framework and Access- direktivet vilket ingår i det så kallade telekompaketet. Målet med telekompaketet är att förbättra villkoren för investeringar och konkurrens i Europa – mer konkurrens och innovation innebär mer högkvalitativa teknologier till lägre priser i Europa samt högre internationell konkurrenskraft för europeiska företag. Det ska uppnås genom:
– effektivare spektrumhantering;
– enklare regelverk samt mer samstämmig användning av t regelverket i EU i syfte att uppnå en gemensam marknad för elektronisk kommunikation samt;
– bättre tillträdesmöjligheter för operatörer att sälja sina tjänster.
Direktivet slår samman tre tidigare direktiv: ramverks-, auktoriserings- samt tillträdesdirektiven.
Partigruppernas rapportörer hade i flera av de kontroversiella frågorna enats om kompromissförslag. En sammanfattning av vad Gunnar Hökmark fått igenom följer här:
Effektiv spektrumhantering
Vad gäller frågan om effektiv spektrumhantering antog utskottet att inte bara nationella och europeiska regleringar, utan även internationella regleringar ska tas i beaktande för att uppnå detta mål. Därtill införlivades ett klargörande om myndigheters roll beträffande överföringsrättigheter av radiofrekvenser. Utskottet biföll också att frekvenser allokerade eller planerade av medlemsstater för broadcasting services”” inte ska exkluderas från de frekvensband som kommissionen kan identifiera som: 1) frekvensband för vilka rättigheter kan transfereras eller leasas ut mellan företag; 2) frekvensband där serviceneutralitet ska gälla. Också dessa frekvensband bör kunna säljas till andra som vill bedriva liknande verksamhet.
Dessutom fick ändringsförslaget att ge medlemsstaterna mer mått av flexibilitet när de upprättar sina nationella allokeringsplaner, i enlighet med vad som gäller för internationella teleunionen (ITU).
Frihet för Internetleverantörer och Internetanvändare
En av de mer kontroversiella aspekterna av lagstiftningen har varit ändringsförslag som handlat om lawful content. Fyra av parlamentets utskott: rättsliga, inre marknad, kultur och medborgerliga samt franska och tyska ledamöter, hade lagt ändringsförslag vilka skulle göra det obligatoriskt för operatörer att samarbeta med berörda sektorer för att skydda lawful content on electronic communications services and networks.
Med röstsiffrorna 21-22 lyckades Hökmark med flera se till att detta ändringsförslag föll. Direktiv ska behandla tillträde och regelramverk inte innehåll. Därtill skulle ändringsförslaget som nu röstades ned att operatörer får ett ansvar för vad deras kunder använder deras tjänster till något som är helt orimligt. I den kompromiss som istället antogs finns inga uppmaningar till samarbete för Internetleverantörer. Hökmark fick i kompromissen därtill med ett förtydligande för att säkerställa detta.
Mindre byråkrati
I fråga om målet att förenkla lagstiftning röstade utskottet för att de nationella myndigheter som är ansvariga för telekomlagstiftningen ska rapportera till kommissionen en gång per år, och inte var tredje månad, vilket var kommissionens ursprungsförslag.
Teknikneutrala definitioner
Ett av telekommarknadens kännetecken är dess snabba teknologiska utveckling. Det innebär att terminologi i befintlig lagstiftning i vissa fall kan vara ett hinder för nya teknologier. Till exempel konstruerades accessnätet tidigare av kopparledningar medan man nu använder sig av fiberoptiska ledningar. För nya operatörers möjligheter att kunna konkurrera och erbjuda sina tjänster, var därför utskottets bifall till Hökmarks ändringsförlag, vilka gör lagstiftningen mer ”teknikneutral”, centralt. Definitionen av till exempel ”accessnät” (local loop) samt den omfattande revideringen av annexet innebär mer rättvisa villkor för konkurrensen på telekommarknaden.
Tillträde till näten
Vad gäller tillträde för operatörer till näten finns det i samtliga partigrupper, hos ledamöter en tendens att göra det svårare till förmån till så kallade incumbents. ”Incumbent” är det engelska ord som används för dominerande företag som inte sällan tidigare varit statsägda monopol. På telekommarknaden medför de som regel fortfarande äger näten.
Stora delar av EU:s befintliga telekommunikationsnät konstruerades av statsägda monopol och finansierades därigenom genom offentliga medel. Hökmark insisterade därför på att det faktum att investeringar kunde ha varit offentligt finansierade ska tas med i beräkningen när riskerna med investeringarna bedöms. Investeringar finansierade med offentliga medel innebär inga risker för privata intressenter och därmed kan det inte användas som ursäkt för att stänga ute nya aktörer från näten. I samma fråga gav utskottet också stöd till en starkare skrivning som innebär mer befogenheter till nationella myndigheter att utöva påtryckningar på nätoperatörer att ge tillträde till näten.
Funktionell separation
Beträffande en av nyckelfrågorna i telekomlagstiftning functional separation är den kompromiss som nu fick stöd i utskottet av sådan art att den i praktiken gör det orimligt svårt att genomföra denna åtgärd. Nu återstår därför arbetet att försöka verka för en mer konkurrensvänlig kompromiss till plenumomröstningen i september.