– En av de viktigaste uppgifterna för det Irländska ordförandeskapet i Europeiska rådet det närmaste halvåret blir att underlätta och säkra ratificeringen av Kroatiens medlemskap i EU,… Läs mer »Hökmark: Irländarna måste säkra Kroatiens medlemskap i EU
Med det färdiga paketet för Irland, på 850 miljarder svenska kronor i lån, kommer Irland få ett utrymme för att genomföra de budgetförändringar som behövs, både vad gäller skattehöjningar och utgiftsnerdragningar. Men med detta nya steg ökar också trycket på EU att ha en mekanism som finns färdig för framförallt euroländerna. Det kommer bli uppenbart eftersom Irland med säkerhet inte är det sista landet som i denna omgång av krisen kommer behöva stöd.
I dag blir det för min del diskussion om den globala ekonomins gemensamma stabilitetsregler samt ett möte där vi diskuterar Islands osäkra steg mot medlemskap… Läs mer »En nyare värld ställer nyare krav
Som jag jag tidigare skrivit är det irländarna själva som ska bestämma över sitt åtstramningspaket. Det är deras behov, och det är stort, som måste styra, inte andra länders syn på Irlands konkurrenskraft. Det åtstramningspaket som nu föreslås av regeringen på Irland innehåller som väntat både höjda skatter och minskade offentliga utgifter. Däremot lämnar irländarna bolagsskatten kvar på 12,5% av det enkla skälet som man hoppas bidrar till den tillväxt man kommer att behöva för att få ner underskottet långsiktigt.
Leif Pagrotsky säger i intervju med Dagens Eko att han anser att Sverige bör ställa krav på Irland att höja sin bolagsskatt som villkor för svenskt stöd. Det är ett krav som överhuvudtaget inte har att göra med ett eventuellt låns förutsättningar eftersom Irlands förutsättning att betala tillbaka inte blir bättre för det. Tvärtom, om det inflöde av investeringar som nu pågår bryts hamnar Irland i större problem, inte mindre.
Läs mer »Irland får det inte lättare med mindre investeringar
På väg till Strasbourg genom ett lätt snöslaskigt landskap ut till Arlanda. Den kommande veckan kommer att uppenbara skäl att ha sin fokus på Irland. Inte bara vad gäller stödpaketet utan också i frågan om Irland långsiktigt kommer att klara sina åtaganden. Svaret på den frågan är nog från de flesta bedömare ja, men det är en fråga som också kommer gälla andra länder, med mindre tillväxtkraft, där svaret lättare riskerar att bli ett nej. Länder som Portugal och Grekland är på det viset mer i riskzonen.