This afternoon a public hearing is organised in the context of Mr Hökmark´s report on global economic governance. Taking into consideration the current global imbalances, misalignments of exchange rates… Läs mer »Hearing on Global Economic Governance
– Öppnare världshandel, marknadsbaserade valutor och ansvarsfull penningpolitik. Det är några av de åtgärder som krävs för att möta de obalanser och svagheter som orsakade… Läs mer »Pressmeddelande: arbetet med Global Economic Governance inleds
Visserligen är detta med ett nytt år ett kalendariskt trick. Det är vårt sätt att mäta tiden som gör att vi i dag talar om ett nytt år. Men det finns inget som av sig självt blir nytt. Däremot innebär det nya steget i kalendern förändringar som är en konsekvens av kalendern som sådan.
Läs mer »Det blev ett nytt år – om Ungern, Estland och Sarkozy
Uppenbarligen gick socialdemokraterna till val på en politik de ansåg vara fel för Sverige. Det framgår när man följer den socialdemokratiska valanalysen. Ylva Johansson, Thomas Östros, Morgan Johansson och alla de andra förklarar nu att de inte trodde på politiken. Men varför kampanjade de för den?
Läs mer »När den globala ekonomin förändras är konkurrenskraften avgörande
Det är osäkert hyr mycket de stora ekonomiernas möte, G20 mötet i Sydkorea, kommer forma en ny valutapolitik, som har kommit att bli en av de stora frågorna, när obalanserna mellan världens ekonomier nu diskuteras. De obalanserna utlöste den finansiella krisen och vi ser nu hur en lång rad olika ekonomier kämpar för stabilitet och tillväxt samtidigt som förutsättningarna för konkurrens och tillväxt har förändrats. Länder och ekonomier som varit vana att tillhöra de ledande ekonomierna tvingas nu leva i en verklighet där andra framväxande ekonomier utmanar dem, inte bara med billigare varor utan också inom de områden som tidigare varit förbehållna den första världen, som vi en gång var.
G20 mötets diskussioner om konkurrerande valutakurser påminner om varför euron är en tillgång för Europa. Utan euron hade Europa befunnit sig i en process av växande underskott som ett sätt att lösa ekonomins problem och konkurrensinriktade devalveringar. Problemet är att om alla länder gör så förvärras allas problem och inte får ökad konkurrenskraft. De som säger att euron har misslyckats glömmer att det inte är euron som skapat underskotten, utan enskilda regeringar, och att den tvärtom har skapat ett ramverk som tvingar fram en åtgärdsprocess.
Nu de närmaste dagarna i Strasbourg där även där hösten har kommit. Denna gång kommer det bli lite mer komplicerat på grund av franska strejker som kommer förhindra dem som reser från Bryssel till Strasbourg, eller från och genom andra delar av Frankrike. På det viset ser vi hur de franska strejkerna försvårar inte bara för Frankrike utan för Europa i sin helhet. Svårigheterna att reformera där liksom i andra delar av EU slår mot allas vår konkurrenskraft. Det får också till sin konsekvens att de länder som är nettobidragstagare från EU förblir det för att man arbetar mindre och får sina bidrag betalda av de länder där man har reformerat och arbetar mer. Det kommer inte underlätta kommande budgetförhandlingar. Det är redan som det nu är svårt nog att få en enighet om budgeten för nästa år.
Läs mer »Höst i Strasbourg, med budget, G20 och mammaledighet
En dag som för min del började på ett sommarljust Österlen för att sedan via Köpenhamn ta mig till Bryssel, där det i och för sig också är sommar men ändå något mer betong och sammanträden.
I media noterade jag att de rödgröna nu har uppfattat att Sverige är medlem i EU och inte tänker låta kampen emot detta dominera en eventuell rödgrön regering. Snarare är de i sin vänsterpolitik villiga att låta EU ta på sig nya kompetenser där de rödgröna vill reglera mer, och det gäller de flesta områden. Men det är ett framsteg att medlemskapet även för de rödgröna är utgångspunkten i deras eget reality-check.
Läs mer »Från Österlen till Bryssel och ett EU de rödgröna erkänner finns
Det pågående G20 mötet i Toronto är inte bara en påminnelse om att den globala ekonomin i dag ser annorlunda än för bara tre år sedan. Samtidigt innebär det en annan grund för hur den globala frågorna kan lösas. Med de 20 största ekonomierna i ledningen för den globala processen får de stora ekonomiernas egenintresse större genomslag än när de mest globala ekonomierna var ledande. Därför inriktas nu diskussionen mer kring bilaterala och regionala handelsavtal snarare än på den globala frihetsordningen.