Hoppa till innehåll

SVT Debatt: Dags att släppa in Libyen i EU:s marknad

LIBYEN Under de senaste decennierna har en tendens förstärkts i arabvärlden på grund av de styrandes förtryck: Ökad fattigdom, sämre livsmöjligheter, sämre utbildning, mindre forskning, mindre företagande. Jag vill nu föreslå att varje land i regionen som går demokratins väg bör erbjudas fri tillgång till den europeiska marknaden för sina exportprodukter, inklusive jordbruksprodukter, samtidigt som man öppnar för handel mellan varandra, skriver Gunnar Hökmark (M).

Den arabiska våren tog sin början när Mohammed Bouzazi – den tunisiske grönsakshandlare som i desperation brände sig själv till döds i protest mot att polisen konfiskerade hans grönsaksstånd. Det var den gnista som satte den arabiska världen i brand, i land efter land.

Stagnerande samhällen skapar frustration. Samhällen utan ekonomisk tillväxt utgör en grogrund för extremism. Slutna samhällen är våldsamma. Alltför ofta har vi sett hur denna extremism har lett till våld och terror riktade mot andra samhällen och andra delar av världen.

Under de senaste decennierna har denna tendens förstärkts i just arabvärlden på grund av de styrandes förtryck. Ökad fattigdom, sämre livsmöjligheter, sämre utbildning, mindre forskning, mindre företagande, färre översättningar och allt annat som handlar om hur enskilda människor kan utveckla sig och sitt samhälle.

Det är frånvaron av globalisering som mer än något annat konserverat och fördjupat fattigdom och urholkat människors livsmöjligheter. Internet, Facebook och Twitter bröt denna isolering och skapade en kontakt i nuet till världen utanför samtidigt som de murar som fanns inom dessa samhällen också bröts sönder.

Nu tog sig frustrationen istället uttryck mot dem som skapade fattigdomen, som hindrade enskilda människor att försörja sig. Mot byråkrati och förbud som gav korruption och förmögenheter till de styrande. Den arabiska staten var repressiv inte bara när det gäller politiska rättigheter, utan även när det gäller ekonomin.

Den ekonomiska ofriheten var och är betydande. Egypten återfinns på plats 96 i Heritage Foundations och Wall Street Journals index, som rangordnar 179 av världens länder efter hur ekonomiskt fria de är. Arabvärlden som helhet hamnar på genomsnittlig 81:a plats.

Vi har ett ansvar för att stödja reformivrare där, att driva på för reformer som skapar öppenhet i ekonomi och handel likaväl som demokratiska institutioner och att reformer där bejakas av en öppenhet här. Och EU kan bidra till att de barriärer som i dag hindrar tillväxt och enskilt företagande bryts ner. Då kommer välståndet att kunna växa fram parallellt med att demokratin utvecklas.

För ett antal år sedan tog EU ett initiativ kallat Everything but arms. Världens fattigaste stater fick fri tillgång till den europeiska marknaden för export av allt utom vapen. Jag vill nu föreslå att varje land i regionen som går demokratins väg bör erbjudas fri tillgång till den europeiska marknaden för sina exportprodukter, inklusive jordbruksprodukter, samtidigt som man öppnar för handel mellan varandra.

På motsvarande sätt bör vi utveckla ett samarbete vad gäller högre utbildning och forskning. Inom miljö- och energiområdet kan vi utveckla mer av samarbete som binder dessa länder till det demokratiska Europa istället för till de regimer som gärna investerar utan krav på respekt för mänskliga fri- och rättigheter.

Europa måste visa en lyskraft för demokratin, inte bara den som vi har i våra länder utan också den som kan växa fram i tidigare diktaturer.

Gunnar Hökmark (M), vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp EPP-gruppen