Denna vecka samlas Europaparlamentet till höstens första session i Strasbourg. Det blir början på ett intensivt år av lagstiftning som ska förhandlas färdigt innan Europaparlamentsvalet. Det kommer i sin tur att ha en avgörande betydelse för om Europa ska kunna möta hot och utmaningar tillsammans eller om vi ska riskera en splittring som skapar motsättningar och utsätter oss för andras maktutövning.
Mycket står på spel. Det är inte bara Putin som hotar Europas säkerhet utan också Trump som hotar världshandel och ekonomisk utveckling. Och så hotas vi av dem som vill demonisera EU för att den vägen underminera Europas demokratiska gemenskap. Det finns tyvärr myter som de använder för sin propaganda mot EU. Den första är att EU toppstyrs av icke-valda tjänstemän, den andra att EU reglerar bort länders frihet och suveränitet. Båda är fel.
Det finns för det första inga lagar som stiftas i EU som inte Sveriges regering, efter godkännande i Sveriges riksdag, och svenska Europaparlamentariker har varit med och röstat om. Inte en enda lag utan en demokratisk process av folkvalda. Så har vår telemarknad öppnats upp för konkurrens som gett lägre priser och som genom gemensamma lagar gjort att vi i dag inte betalar mer för surf och telefoni när vi är utomlands än när vi är hemma.
För det andra innebär EU-lagstiftning inte mer reglering än vad motsvarande lagstiftning hade medfört om varje land skulle besluta själv. Om inte EU hade haft gemensamt ansvar om gränser för bilars utsläpp, kemikaliers användning eller medicinsk utrustning hade vi inte haft en gemensam marknad där alla kan konkurrera och producera billigare. Vi hade i stället haft 28 nationella regleringar. Fler regler men inte mindre reglerat.
Konfliktlinjerna i europeisk politik är desamma som nationellt. Vill vi öka friheten, ge förutsättningar för företag att växa, stärka forskningen och underlätta handel eller se detaljregleringar och ett EU som reglerar arbetsmarknad och välfärd? Vill vi ha ett starkt EU i världen? Vill vi öka konkurrenskraften eller hitta på nya skatter som bör vara en fråga för varje land? Alla dessa frågor har vi mött i valdebatten och vi kommer att möta dem inför Europavalet.
Vill vi ha mer konkurrens krävs öppna gränser, ska vi ha mer handel krävs att EU driver detta i världen, en bättre klimatpolitik kräver gemensamma beslut och ska vi kunna agera mot Rysslands krig i Ukraina krävs en gemensam politik. Estland, Sverige eller Tyskland kan inte var för sig dra en gräns mot ett aggressivt Ryssland. Det kan vi bara göra gemensamt, liksom i så många andra frågor.
Det enskilt farligaste förslaget mot Sveriges säkerhet och välstånd handlar om att ställa oss utanför och ensamma. När Europa står inför både yttre och inre hot måste våra länder enas kring de grundläggande principer om demokrati, rättsstat och öppenhet som Europeiska unionen vilar på.
Det ställer krav på svenska företrädare i parlamentet och i riksdagen, men det kräver också en bättre debatt om det Europa vi vill se.