Om Sverige ska kunna bidra till uppfyllandet av EU:s klimatambitioner behövs en energipolitik som återgår till den som lagt grunden för minskade CO2utsläpp.
En politik som leder till en nedläggning av svenska kärnkraftverk och högre utsläpp, i Sverige eller i våra grannländer, oavsett vilka lagar som riksdagen stiftar, är inte i samklang med våra gemensamt antagna miljömål.
Inte heller med idén om en europeisk energiunion. Därför är det hög tid att ta itu med orsaken till varför fyra av Sveriges tio kärnkraftsreaktorer avvecklas i förtid, nämligen effektskatten.
Svensk kärnkraft utgör en viktig del i tryggandet av säker, tillförlitlig och miljövänlig elproduktion i Norden.
Den kan i än högre grad bidra till detta i Polen och Baltikum som tillhör de medlemsstater i EU med högst beroende av fossil energi och som dessutom är exponerade mot den ryska energipolitikens godtycklighet.
Vår förmåga att exportera el, oavsett väderförhållanden, är en förutsättning för att den nordeuropeiska elmarknaden även i framtiden ska präglas av försörjningstrygghet och oberoende gentemot rysk naturgas.
Energiunionen bygger på en solidaritet mellan medlemsstaterna; att de med hög produktionskapacitet klarar av att kompensera för dem med låg samt att länder samarbetar för att minska fossil energianvändning. Svensk kärnkraftsel utgör tveklöst en bärande del i våra länders gemensamma energimix.
Avvecklingen av fyra kärnkraftsreaktorer i Sverige försvårar ett sådant gemensamt ansvarstagande för miljön.
Avvecklingen är inte följden av en ny och gemensamt beslutad energipolitik utan är ett resultat av att effektskatten på omkring 4,6 miljarder kronor om året får allt mer dramatiska konsekvenser vid lägre elpriser, orsakat av sjunkande priser för olja, gas och kol.
Regeringens kortsiktighet har förvärrat kärnkraftens förmåga att konkurrera med fossila bränslen.
Regeringen måste agera för att undvika en situation där svensk energibalans och europeisk försörjningstrygghet undermineras på grund av godtycklig rödgrön skattepolitik. Annars blir Sveriges första besked till Europa att vi i handling inte bryr oss om de mål som vi gemensamt var pådrivande för i Paris.
Gunnar Hökmark, delegationsledare moderaterna Europaparlamentet