Sverige får två nya mandat i EU-parlamentet – artikel i SvD Brännpunkt

Fram till 2004 hade Sverige 22 ledamöter i Europaparlamentet. Med fler länder som medlemmar tvingas alla länder att minska sitt antal ledamöter, om inte Europaparlamentet ska växa proportionerligt med antalet medlemsstater.

Därför bestämde medlemsstaterna i Nice-fördraget hur antalet ledamöter skulle påverkas av utvidgningen, så att Sverige efter utvidgningen 2004 har 19 ledamöter.

Men bara i år har Bulgarien och Rumänien med drygt 30 miljoner medborgare tillkommit, så att parlamentet tillfälligt har 785 ledamöter istället för de 736 som varit målet.

Efter hästhandel om medlemsstaternas rösträtt i rådet och antal platser i parlamentet fick Sverige i Nice-fördraget från 2009 18 ledamöter i Europaparlamentet.

Förhandlingarna i Nice byggde mindre på logik och rationalitet än präglades av hästhandel och godtycklighet byggd på några länders självbilder av sin betydelse i Europa. Därför är antalet ledamöter inte proportionellt mot ländernas invånarantal.

Regeringskonferensen gav vid toppmötet Europaparlamentet i uppdrag att föreslå hur platserna i parlamentet ska fördelas mellan länderna.
Det konstitutionella utskottet och de olika partigrupperna föreslår nu en högsta gräns för antalet ledamöter till 750.
Jag har tillsammans med EPP-ED-gruppens företrädare i det konstitutionella utskottet och i regeringskonferensen drivit en linje som innebär att en proportionalitet direkt relaterad till befolkning ska tillämpas mellan ett lägsta antal av sex ledamöter och ett högsta av 96.

Skälet för proportionalitet i stället för en fördelning baserad på tidigare förhandlingar är inte bara rationalitet utan också att det blir en nödvändighet inför fortsatt utvidgning om inte godtycke och hästhandel ska styra.

Metoderna som hittills präglat fördelningen av rösträtt i råd och platser i parlamentet är inte uthållig vid fortsatta utvidgningar.
I ett proportionellt system där ett land har minst sex och högst 96 ledamöter tillhör Sverige de stora vinnarna med två ytterligare mandat. Det betyder att vi går från 18 i enlighet med Nicefördraget till 20 ledamöter i Europaparlamentet.

Eftersom det högsta antalet platser i parlamentet blir 750 i det nya fördraget, i stället för de 736 som beslutades i Nice borde den nya fördelningen få ett brett stöd. Då förlorar bara Tyskland, flertalet påverkas inte men Sverige och några andra vinner.
Det är viktigt att regeringen fullföljer proportionalitetsprincipen i regeringskonferensen. Två ytterligare mandat ger ett väsentligt ökat inflytande.

Då kan vi rädda det Göran Persson förlorade i Nice.

GUNNAR HÖKMARK

vice ordförande i EPP-ED-gruppen och moderat delegationsledare