Svensk försvarspolitik måste nu helhjärtat inriktas på att kunna möta de gemensamma hot som finns mot säkerhet och stabilitet i Europa. Försvarsbeslutet 2004 måste präglas av att svenskt försvar i framtiden kommer att uppträda gemensamt med andra länders militära förband i allt viktigare uppgifter. Det säger moderaternas försvarspolitiske talesman Gunnar Hökmark i en kommentar till en interpellation om de konsekvenser som för svensk del följer av NATO`s inbjudan till de baltiska länderna.
Utvidgningen av NATO till att omfatta bland annat de tre baltiska länderna är en av de största säkerhetspolitiska förändringarna i vår del av världen sedan andra världskrigets slut. Den påverkar självfallet Sveriges säkerhetspolitiska läge och därmed också kraven på svensk försvars- och säkerhetspolitik. Den understryker att de hot som i dag riktas mot Sverige är hot som är gemensamma för andra länder och som måste mötas gemensamt.
Det är mot denna bakgrunden naturligt att Sverige uttalar att ett svenskt medlemskap är naturligt i ett skede där NATO har kommit att bli den europeiska säkerhetsorganisationen och att denna strävan skall prägla utvecklingen av den svenska försvarsmakten, säger Hökmark..