1 Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 2
2 Förslag till riksdagsbeslut 2
3 Bakgrund 3
4 Gällande rätt 5
5 Offentlighetsprincipen 6
6 Registerlagstiftningen 7
6.1 Speciallagstiftning som tar över personuppgiftslagen (PUL) 7
6.2 Samkörning av register 7
6.3 SPAR 10
7 Integritetsskyddets framtida utformning 10
2 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen beslutar att för regeringen ge tillkänna som sin mening vad i motionen anförs om införandet av en personrätt.
2. Riksdagen beslutar att för regeringen ge tillkänna som sin mening vad i motionen anförs om myndigheternas insamling av personuppgifter.
3. Riksdagen beslutar att för regeringen ge tillkänna som sin mening vad i motionen anförs om bättre hantering av sekretessbelagda uppgifter.
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om offentlighetsprincipen i enlighet med vad som anförs i motionen.
5. Riksdagen begär att regeringen verkar för en översyn av registerlagstiftningen i enlighet med vad som anförs i motionen.
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om reglering av myndigheternas möjligheter att samköra register i enlighet med vad som anförs i motionen.
7. Riksdagen begär att regeringen analyserar konsekvenserna av införande av begreppet potentiella handlingar i enlighet med vad som anförs i motionen.
8. Riksdagen beslutar att för regeringen ge tillkänna som sin mening vad i motionen anförs om inrättande av DNA-register.
9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att avveckla SPAR.
10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förstärkning av skyddet för den personliga integriteten i enlighet med vad som anförs i motionen.
11. Riksdagen begär att regeringen snarast tillsätter den utlovade utredningen om införandet av en allmän, teknikoberoende integritetslagstiftning i enlighet med vad som anförs i motionen.
3 Bakgrund
Den svenska offentlighetsprincipen möjliggör för medborgarna att ta del av allmänna, offentliga handlingar. Tanken bakom offentlighetsprincipen en hörnsten i svensk demokrati är att medborgarna skall kunna kontrollera makten genom att få tillgång till information hos myndigheterna. Med den nya tekniken erbjuds medborgarna nya och förbättrade möjligheter att utnyttja sin medborgerliga rätt till insyn i myndigheternas verksamhet. Detta är möjligheter som måste tas tillvara.
Emellertid har den nya tekniken också inneburit att offentlighetsprincipen har utvecklats till att bl.a. fungera som ett effektivt instrument för kontroll av medborgarna och inte, som avsett, ett instrument för förvaltningskontroll. Detta sker bl.a. genom att myndigheterna skickar personuppgifter sinsemellan, vissa myndigheter har t.o.m. gjort försäljning av personuppgifter till en affärsidé. Offentlighetsprincipen öppnar dessutom möjligheter för enskilda personer att granska och kontrollera varandra utan att det föreligger någon som helst koppling till myndighetsutövning.
Övervakning av människor i Sverige har kraftigt förstärkts de senaste trettio åren. De ansvariga har oftast motiverat ökningen med att man vill göra brottsbekämpningen effektivare. Den tekniska utvecklingen ökar hela tiden möjligheterna att blicka in i medborgarnas privatliv. Utvecklingen går i små steg som vart och ett kan förefalla oskyldiga. Sammantagna innebär de emellertid ett växande hot mot den enskildes integritet.
Den tekniska utvecklingen öppnar oavbrutet nya vägar för staten att kontrollera medborgarna. Viktiga delar av en människas liv kan kartläggas genom att granska t.ex. användningen av Internet, bankomatkort och apotekskort. Genom mobilsamtalsregister kan myndigheter fastställa hur en person reser. De nya elektroniska telefonapparaterna kan utnyttjas för hemlig avlyssning av samtal i ett rum även när luren ligger på. I den explosionsartade framväxten av övervakningen ingår bl.a. att det i dag finns över 20 000 TV-kameror uppsatta på allmänna platser och i butiker runt om i landet. Hemlig avlyssning och övervakning av teletrafik har mer än fördubblats det senaste årtiondet.
Sammanfattningsvis kan konstateras att den tekniska utvecklingen hela tiden öppnar nya möjligheter att kontrollera enskildas privatliv. Bland allmänheten växer oron för framväxten av ett storebror-ser-dig-samhälle, till följd av stora register- och kartläggningssystem som t.ex. folk- och bostadsräkningen, kameraövervakning m.m., i kombination med offentlighetsprincipen och de möjligheter som den ger till spridning av personuppgifter. Härtill kommer också myndigheternas handel med sådana personuppgifter som tvångsvis har avkrävts den enskilde. Behovet av en reglering, t.ex. i form av en personrättslagstiftning, är uppenbart.
För Moderata Samlingsparitet har skyddet för den personliga integriteten alltid varit en viktig fråga. Vi anser att utvecklingen de senaste åren är otillfredsställande. Dagens lagstiftning innehåller brister i skyddet för den personliga integriteten. Dels är lagstiftningen inte enhetlig utan den är uppdelad mellan ett antal olika lagar, dels är den inte teknikoberoende, vilket är en nackdel med beaktande av den snabba tekniska utvecklingen. Vi menar att det finns behov av att se över gällande lagstiftning och utreda behovet av en generell integritetslagstiftning och införandet av en personrätt.
Många menar att ett stärkt integritetsskydd kommer att påverka offentlighetsprincipen och att Sverige därmed skulle bli mindre öppet. Vi anser för vår del inte att ett stärkt skydd för den personliga integriteten står i motsatsförhållande till insyn i och kontroll av myndighetsutövningen.
För det första bör den offentliga myndighetsutövningen så lite som möjligt vara beroende av personliga uppgifter om den enskilde. Välfärdssystem som bygger på att myndigheter prövar och beslutar om den enskilde leder i sig själva till ett intrång i den enskildes integritet och till ökat behov av personuppgifter. En begränsning av behovet av personuppgifter stärker den enskildes integritet men påverkar inte möjligheterna att kontrollera den offentliga maktutövningen.
För det andra bör enbart uppgifter som är nödvändiga för ett offentligt beslut samlas in. Det finns ingen anledning att tillåta myndigheter att samla in mer än vad som är oundgängligen nödvändigt. En sådan begränsning påverkar inte heller den möjligheten till insyn och kontroll i myndigheters maktutövning.
För det tredje bör uppgifter som samlas in för ett ändamål av det offentliga begränsas till denna myndighetsanvändning. Därigenom vet den enskilde var uppgifter som han eller hon har lämnat finns och till vilken användning de insamlats för. Det stärker den enskildes kontroll över vad en myndighet använder som underlag för sina beslut.
I användningen av uppgifter om den enskilde skall myndigheter arbeta utifrån utgångspunkten att personuppgifter som den enskilde lämnar är att betraktas som hennes, d.v.s. en uppgift som den enskilde har en rätt att förfoga över och som man i förtroende får ta del av.
Är uppgifterna sådana att de skall vara offentliga bör detta leda till särskild återhållsamhet med uppgiftskrav. Är de sekretessbelagda har myndigheten ett ansvar för att denna sekretess respekteras även när intresset från utomstående är stort.
4 Gällande rätt
I regeringsformen (RF) återfinns bestämmelser om skydd för den enskildes integritet gentemot det allmänna i 2 kap 6§. I bestämmelsen slås fast att varje medborgare är skyddad mot husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökningar av brev eller försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.
Vidare är medborgarna enligt 2 kap 3§ RF skyddade mot registrering i allmänt register som grundas på politisk åskådning och mot att deras personliga integritet kränks genom att uppgifter om dem registreras med hjälp av automatisk databehandling.
Grundlagsskyddet för den personliga integriteten är dock inte absolut. Av RF 2 kap 12§ framgår att integritetsskyddsbestämmelserna i RF kan begränsas genom vanlig lag.
Begränsningens ändamål måste emellertid vara att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhället. Därutöver måste begränsningen på ett effektivt sät
