Hoppa till innehåll

Stärk Europas säkerhet med mer transparens – artikel i Dagens Industri

  • av

Den nya auktoritära statskapitalismen i Ryssland och Kina har vuxit fram som ett nytt hot mot västvärlden. Den nya amerikanska nationella säkerhetsdoktrinen har gjort det till en huvudpunkt. Europa bör göra samma sak, skriver Gunnar Hökmark och Anders Åslund.

Europa har välkomnat Ryssland att delta i den globala ekonomins frihet och dess rättsordning, men ryska företag måste verka i enlighet med våra lagar. Under senare år har Vladimir Putins styre gjort ryssarna allt fattigare. Hans ekonomiska misslyckande ökar hans intresse av att undergräva vår demokrati, ty han ser den som ett hot mot hans regims interna stabilitet.

Moskva har övergivit den internationella rättsordning som rått i Europa efter andra världskriget. Kreml talar nu om ”asymmetrisk” krigföring. Försöket till giftmord i Storbritannien är det senaste exemplet. Det är inte längre öga för öga utan snarare öga för tand. Gränsen mellan krig och fred har lösts upp. Om Moskva finner en västlig handling fientlig, blir svaret något helt annat, som att slå ut Estlands banksystem eller Ukrainas elförsörjning.

Den ryske generalstabschefen Valerij Gerasimov publicerade en artikel om detta nya ryska militära tänkande 2013 som fått namnet ”Gerasimovdoktrinen,” vilken även kallats hybridkrigföring. Ny teknologi erbjuder möjligheter till desinformation, destabilisering och cyberkrigföring. Ryssland har i dag stora finansiella resurser. Kreml kan köpa västliga företag, politiker och privatpersoner.

Under Donald Trumps ledning är USA inte någon självklar allierad – som vi ser i det handelskrig han nu talar om – utan EU måste utveckla sin egen politik. Europa måste utveckla en asymmetrisk motstrategi. Det fria samhällets främsta vapen är vårt krav på öppenhet och fri konkurrens.

Det mest hårresande exemplet på rysk hybridkrigföring i vårt närområde är Gazprom. Det är inte ett företag i vanlig mening utan en plattform för korruption och geopolitisk maktutövning. Enligt den mördade ryske oppositionsledaren Boris Nemtsov och hans kollega Vladimir Milov har Putin och hans närmaste vänner tagit ut 10–15 miljarder dollar om året ur företaget sedan 2006. Investerare är väl medvetna om detta och har låtit Gazproms aktiepris falla nästan 90 procent sedan 2008. Gazprom är också ett geopolitiskt vapen. Våra baltiska grannar och Ukraina har bittert fått erfara att Gazprom alltsomoftast stänger av sina gasleveranser mitt i vintern av politiska skäl.

Europeiska myndigheter för ekonomisk brottslighet, finansiell inspektion samt konkurrens behöver granska Gazprom. EU-kommissionen har fällt Gazprom i en stor konkurrensdom, vilken tvingar Gazprom att sluta med politisk prisdiskriminering och handelsrestriktioner, men denna dom kommer inte att stoppa Gazproms försök att bygga Nord Stream 2, en andra gasledning från Sankt Petersburg till Tyskland.

Nord Stream 2 syftar till att transportera 80 procent av Rysslands nuvarande gasexport till EU, vilket motsvarar 26 procent av EU:s totala konsumtion. Det skulle äventyra EU:s energisäkerhet och ge Gazprom monopolistisk makt. EU-kommissionen bör nu använda de legala instrument EU har liksom ett ny lagförslag för att slå fast att europeisk energipolitisk lagstiftning gäller även för Nord Stream 2.

Ryska statsföretag eller företag med okända ägare bör inte tillåtas köpa strategiskt känsliga företag. USA har ett statligt organ, Council for Foreign Investment in the United States, som granskar och kan förbjuda misstänkta utländska investeringar. Det har förbjudit flera stora kinesiska investeringar. EU-kommissionen har föreslagit en liknande institution för EU, vilket Sverige bör välkomna.

Det bästa vapnet mot mörker är ljus. I Sverige är vi väl rustade med vår långtgående offentlighetsprincip från 1766, som även gäller i Finland. Danmark och Norge antog liknande lagstiftning fem år senare, men dessa nordiska länder är unika i sin transparens, vilket förklarar varför våra länder är de minst korrupta i världen.

För sin säkerhet bör hela Europa anamma en liknande öppenhet. Det största problemet är att anonyma företag tillåts i stor skala i de anglo-amerikanska länderna. Storbritannien, Cypern och Malta är liksom USA centra för rysk penningtvätt. Norden bör nu driva igenom att alla EU-länder anammar full transparens i företagsägande.

EU ska vara en öppen ekonomi men behöver ställa krav på öppenhet för alla som vill verka på den gemensamma marknaden.