För en dryg vecka sedan blev Kroatien medlemmar i Europeiska Unionen. I dag är minnesdagen av Srebrenica, då närmare 10 000 unga män under några dagar i juli 1995 avrättades av bosnisk-serbisk milis. Syftet var att eliminera och rensa ut muslimsk befolkning. Det var en av de mer omfattande brutala etniska rensningarna men inte den enda.
Och åren tidigare hade vi sett flyktingvågorna från Västra Balkan och vi kom att se nya flyktingvågor. Grymheter och brutaliteter som vi inte trodde skulle kunna hända i Europa hände i vår del av världen samtidigt som Europa som samhälle stod maktlöst.
De som avfärdar fredstanken i utvecklingen av Europeiska Unionen avfärdar en verklighet som präglade hela vår kontinent inte bara för 60 år sedan, inte bara bakom järnridån för 30 år sedan utan också på Västra Balkan för lite mer drygt 15 år sedan, med spåren, tragiken, rädslan och motsättningarna fortfarande levande.
Det är en dag värd att minnas, för att sätta vår fred och säkerhet i perspektivet av allt som krävs för att det inte ska upprepas. Att Kroatien nu är medlem bidrar till ett säkrare och bättre Europa. För alla dem som friheten och demokratin är självklar för är denna framgång som störst men samtidigt lättas att glömma.