I går en debatt i riksdagshuset i Stockholm om den så kallade finansiella transaktionsskatten. Det är noterbart att det bland politiker i Sveriges riksdag finns mycket liten entusiasm för en EU-skatt. Jag pekade på att den föreslagna skatten är till för att finansiera ökade utgifter och får som konsekvens lägre tillväxt, vilket inte är vad ett Europa med för låg tillväxt och för höga utgifter innebär. Kanske kan denna och andra debatter leda till ett fokus på hur svenska företrädare i Europaparlamentet agerar i denna fråga. Den socialdemokrati som i Sveriges riksdag säger sig säga nej företräds i parlamentet av dem som är drivande för att ytterligare höja skatter och i åtstramningens tider låta EU öka sina utgifter med mer än 5 %.
I dag på morgonen delegationsmöte med den svenska EPP-delegationen. Det kom att handla om allt från järnvägspaketet med lagstiftning kring hur nationella myndigheter ska utses, en gemensam politik kring spelfrågor och till det ärenden som handlar om förbud och begränsning av så kallade credit swaps och naken blankning. Ja, det låter nästan som det borde förbjudas men det handlar i själva verket om hur långivare kan försäkra sina lån och är viktigt för fungerande marknader. Vi har medverkat till att begränsa förbudstänkandet i de viktigaste delarna men det är inte ett förslag som vi har anledning att vara nöjda med.
På industriutskottet hade jag i dag möjlighet att avrapportera förhandlingarna med rådet kring en ny spektrumpolitik och fick utskottets stöd med röstsiffrorna 47 mot noll för de framgångar som har uppnåtts. Och så började behandlingen av det nya förslaget till reglering av roamingavgifter. Min uppfattning är att vi nu måste agera så att vi stimulerar en utveckling där marknaderna avskaffar behovet av roaming som sådan, det vill säga gränsöverskridande telefonsamtal, eller surf, för att istället uppnå en telemarknad utan gränser.