Hoppa till innehåll

Skuldkrisen kräver reformer

Det blir den europeiska skuldkrisen fördjupas dag för dag. I dag står frågorna om Greklands akuta situation i förgrunden samtidigt som det finns en viss uppgivenhet om möjligheten att landet ska kunna undvika en konkurs. Det i sin tur ökar osäkerheten om andra ekonomier som har låtit trovärdigheten de offentliga finanserna urholkas från dag till dag. Det finns ingen automatik att detta drabbar länder som har fått problem. Det är inte kring Irland, Storbritannien och Lettland som frågetecknen ställs utan kring länder som Italien och Spanien.

I den förra gruppen av länder har man angripit underskottsproblemen och genomfört åtgärder för tillväxt. I de andra länderna har huvudproblemet varit att finansiera underskotten.

I går underströk jag i en diskussion med kommissionens ledning att det faktum att krisen har fördjupats sedan vi för ett år sedan diskuterade skuldkrisens utveckling är ett uttryck för att det har saknats beslut som stärker trovärdigheten för möjligheterna till tillväxt och stabilitet. Många medlemsstater borde ha gjort mer. Men EU borde ha gjort sitt för att stärka reformprocessen och öppna upp marknaderna för tillväxt och investeringar.

Detta blir också temat för dagens debatt i plenum där mitt krav kommer vara att vi nu måste gå till att skapa en inre och gemensam marknad, utan undantag vare sig för tjänstesektor eller kunskapsmarknader. Det nuvarande tjänstedirektivet täcker en tredjedel av den tjänsteekonomi som täcker 70% av europeisk ekonomi. Det innebär att nära hälften av den europeiska ekonomin står utanför den inre marknaden som fragmenterade delmarknader.

För min dag börjar dagen med en debatt i den polska televisionen, därefter debatt i plenum och möten med det Östliga partnerskapets länder där mitt krav är ett stort frihandelsområde som skapar en gravitation som frigör länder från ryskt beroende.