På fredagen arrangerade Gunnar Hökmark ett seminarium på Europahuset i Stockholm där frågan om hur man ska hantera banker i kris diskuterades. Det så kallade krishanteringsdirektivet, som Gunnar Hökmark är rapportör för, presenterades av EU-kommissionen före sommaren och lagstiftningsprocessen i Europaparlamentet inleddes formellt tidigare i veckan.
Krishanteringsdirektivet syftar till att stora banker som gör dåliga affärer och felaktiga investeringar ska kunna stängas ned eller omstruktureras utan att det skadar det finansiella systemet som sådant. Det har under denna liksom tidigare finanskriser ofta visat sig att bankers ägare och ledning tagit för stora risker under antagande om att skattebetalarna ska gå in och rädda dem om det går fel. Detta skapar skadliga incitament och äventyrar den finansiella stabiliteten.
På seminariet diskuterades förslaget tillsammans med Göran Lind, riksbanken, Jan Erik Back, SEB och Bo Lundgren, riksgälden, liksom inbjuden publik från finansbranschen, tillsynsmyndigheter, riksdag och finansdepartement samt intresserad allmänhet.
Kommissionens förslag välkomnades i breda drag men det finns ett antal områden där det rådde samstämmighet kring att det bör justeras, exempelvis vad gäller vilka befogenheter vilken myndighet ska ha i olika faser, hur kriterier för när en myndighet ska ha mandat att agera bör utformas liksom att ytterligare verktyg för bankkrishanteringen i sig bör läggas till, framförallt i form av möjligheten till temporärt statligt övertagande av
systemviktiga banker.
Det är bland annat utifrån dessa utgångspunkter som Gunnar Hökmark nu arbetar med sin version av förslaget som kommer att presenteras under mitten av oktober.