BT debatt, publicerad den 10 oktober 2023
Antisemitism är en förenande faktor för Hizbollah, Hamas, Islamiska Jihad, Iran och många
av regionens politiska riktningar. Det går inte att förstå det hot som ständigt riktas mot Israel,
som är den enda demokratiska staten i regionen, utan att förstå att det är hat mot judar och
mot den judiska staten som sådan som styr över den konflikt som Israel ständigt utsätts för.
Det är denna konflikt som nu utvecklats till ett i grunden fullskaligt krig. Närmare 1000
israeler har mördats i ett urskillningslöst dödande syftande till att just döda judar. Det möts av
jubelrop på Västbanken och försvaras av den styrande ledningen under Mahmoud Abbas som
är det politiska partiet Fatahs ledare. Fatah har en lång historia av antisemitism och
finansiering av terrorism bakom sig. Formellt är man numera otydlig i synen på Israels rätt att
existera men i retoriken är man tydlig med att man inte vill se en judisk stat.
I förgrunden för allt detta står numera sedan minst ett decennium den iranska regimen. Den
finansierar terror och den genomför terror. Den har utvecklat kärnvapenkapacitet i smyg och
den har utvecklat nukleär förmåga inom ramen för formellt fredliga projekt. Det är en
totalitär regim som bärs upp av religiöst hat.
Svensk utrikespolitik har under lång tid präglats av ständiga markeringar mot Israel när man
försvarat sig mot terrorism, militära attacker och ständiga hot. Samtidigt har den förda
politiken präglats av en eftergivenhet till de grupperingar som bärs upp av hatet och
antisemitismen. Den svenska regeringens ensidiga erkännande av Palestina innebar att man
erkände en stat som var delad, utan kontroll över sitt territorium, präglad av rättslöshet och
totalitära ambitioner samt dominerad av en aktiv antisemitism. Sverige förblev i Europa
ensamt om detta erkännande, förutom de stater som under kommunisttid tidigare erkänt en
palestinsk stat. Erkännandet var ett närmande till de riktningar som har våldet som ideologi
och antisemitismen som grund.
Svensk utrikespolitik har länge präglats av en ofattbar strukturell oförmåga att förstå hur de
totalitära regimerna och rörelserna är ett ständigt hot mot både fred och demokrati. Det är mot
Israel Sverige har markerat. Inte mot hatets och terrorns krafter.
Det krig som nu har brutit ut illustrerar denna fundamentala felbedömning, som lett till att
Sverige varit en kraft som mer har blundat för eller till och med stött hatets krafter än
demokratins försvar. Den regering som Sverige nu har måste göra klart att den sätter
demokratin och freden främst.
Gunnar Hökmark är ordförande i tankesmedjan Frivärld och tidigare
Europaparlamentariker