Frågan om SAS framtid sätter fokus på det faktum att varje företag är etablerat det än är måste kunna leva upp till kunders krav och andras konkurrens. Det ställer ständiga krav på reformer och förändringar. Och kanske är det så att SAS problem i dag beror på att företaget har haft en institutionell roll i det nordiska samhället. Ett av de mest konkreta exemplen på nordiskt samarbete är det också ett företag med de stabilaste av ägare. Och ändå räcker det inte till för att skapa säkerhet om morgondagens avgångar och företagets framtid.
Det säger något både om företagandets villkor och om synen på företags vinst och förändring. Företag som upplevs som självklara blir lätt ifrågasatta av verkligheten. Och på det viset illustrerar dagens situation på ett tragiskt sätt hur grund syn på företagande som har lett LO till att driva sin förbudskampanj mot vinst i välfärdsföretag.
SAS uppfyller de krav som LO ställer på välfärdsföretagande. Norwegian skulle däremot motivera ett förbud för att inte passagerarnas pengar ska försvinna till Norge. Det ena företaget har genom decennier levt som om det var ett monopol, vilket det länge var, medan den andra har tvingats utvecklas och att överleva genom att vara bättre än andra.
Det är den senare typen av företag som LO vill stoppa medan det är monopolen man vill slå vakt om. Och likväl ser vi nu hur monopolet och frånvaron av förändringstryck drabbar ett av Nordens mest etablerade företag. Andra har lyckats bättre genom att vara annorlunda och pröva nytt. Just det som LO vill förbjuda. Likväl har frånvaron av vinst hjälpt vare sig företaget eller kunderna.
Ett företag ägt av tre stater vilar på den stabilaste av grunder och därför också på en av de svagaste. Stabiliteten leder nämligen till en övertro på överlevnaden och en underskattning av förändringsbehovet. Det är ingen tillfällighet att vi de senaste veckorna kunnat se att just statliga företag har visat på stora bekymmer att förena sin roll som statsägda och konkurrentutsatta.
En väg ut ur krisen för SAS måste bygga på en privatisering som klargör att det bara är på marknadens villkor man kan överleva. Ytterst är det nämligen detta som avgör. Det är det vi ser inför en dag då vi inte vet om planen med de tre skandinaviska flaggorna lyfter morgonen efter. Det skulle vara roligt om en ny beslutsamhet och marknadsorientering kunde ge dem en ny kraft och nu ett löfte om en nordisk förmåga att förändra och ligga steget före.