Sänkta skatter kräver också en politik för minskade offentliga utgifter. Utan ett brett program för att minska de offentliga utgifterna riskerar regeringen att låta dagens ekonomiska tillväxt övergå i stigande räntor och växande efterfrågetryck.
Det är nu regeringen borde föreslå en reformpolitik för att göra dagens goda tillväxt möjlig också på lång sikt. Bristen på reformer är nu det största hotet mot Sveriges förmåga att ta igen åren av eftersläpning sedan 1970-talets början. Det säger moderaternas ekonomisk politiske talesman Gunnar Hökmark med anledning till nu aktuella prognoser om den ekonomiska tillväxten för år 2000 och kommande år.
Regeringen måste nu börja förbereda utbudsinriktade skattesänkningar för att göra ökat företagande och fler jobb möjliga, trots att konjunkturen nu kan användas för att avvisa behovet av reformer. Det kan inte vara rimligt att de skattesänkningar som dominerar regeringens interna diskussioner enbart handlar om öl, vin och sprit. Vi behöver sänkta skatter för ökad välfärd och konkurrenskraft också.
Den politiskt viktiga uppgiften nu är att möjliggöra en hög ekonomisk tillväxt med allt fler sysselsatta. Sverige har långt kvar till den sysselsättning som vi hade i början på 1990-talet och framförallt har vi långt kvar till den sysselsättning som krävs för att vi skall kunna undvika sviktande ekonomisk tillväxt på grund av arbetskraftsbrist eller växande efterfrågetryck. Därför behövs nu strukturreformer som gör det möjligt med en ekonomisk tillväxt på dagens nivåer utan att efterfrågetryck och stigande räntor sätter tak för utvecklingen, konstaterar Hökmark.
