Europaportalen Debatt, publicerad den 17 mars 2022.
Europeiska unionen var från allra första början ett fredsprojekt. Men till skillnad från så många andra fredsprojekt skilde det sig genom att vara konkret istället för svävande. Den gemensamma ekonomin var vägen till integration, vilket förutsatte gemensam lagstiftning som lade grunden för gemensamt europeiskt beslutsfattande med betydelse för hela världen.
Många har förväxlat det gemensamma beslutsfattandet med en ny byråkrati, när den i själva verket har ersatt det virrvarr av nationella byråkratier och lagar som begränsade Europas förmåga att växa ekonomiskt och politiskt. Och alldeles för många beslutsfattare har sett EU som ett sätt att få igenom sin nationella politik istället för att möta Europas gemensamma utmaningar.
Hotfullt Kina och aggresivt Ryssland
Det misstaget var stort eftersom de globala hoten har blivit allt mer uppenbara. Ett allt mer hotfullt Kina som i kraft av sin ekonomi krävde att med diktaturens logik få påtvinga omvärlden sin vilja. Ett allt mer aggressivt Ryssland som för att kompensera för sitt ekonomiska förfall krävde att få styra över andra. En klimatfråga som i grunden krävde mer teknologisk utveckling och marknadsekonomiska innovationer än politiska mål utan förankring i denna förändring.
Efter det stora och brutala ryska anfallskrig mot Ukraina 24 februari har Europa insett att man tillsammans med andra i den fria världen har ett ansvar att enas. Nu har Europa vaknat tillsammans med USA och det visar sig vara en formidabel kraft gentemot Putinregimen, men också gentemot Kina.
Nu bör fokus på Europas utveckling handla om vår geopolitiska förmåga att värna säkerhet, vår ekonomiska utveckling och den globala ekonomins öppenhet. Det är dags att vända sig bort från det inåtvända perspektivet och möta världen.
Tio punkter för Europa
För det första ska vi visa att Ukraina är en del av det Europa vi vill återförena genom rättsstat, handel och öppenhet. Ukraina bör ges kandidatstatus, men med de krav som ställs på blivande medlemmar. Ukrainas folk ska ha rätt att bli en del av det Europa som är öppet och demokratiskt.
För det andra måste vi, som nu görs, välkomna flyktingar som flyr från krigets helvete, men vi bör göra det som ett led i att bidra till formandet av ett starkt och modernt Ukraina. Vi bör se till att ukrainska barn kan få gå i skolor med ukrainsk läroplan, eller i skolor som ger dem möjlighet att upprätthålla och utveckla sitt språk. Vi bör i de stora universitetsstäderna i östra Europa upprätta ukrainska institutioner för bland annat juridik, statsvetenskap, ekonomi och medicin, i syfte att utbilda det framtida fria Ukrainas medborgare. Ukrainska företag bör få full möjlighet att verka inom Europeiska unionens gränser med bolagsskatter som går till det Ukraina som kämpar.
För det tredje bör EU med samtliga medlemsländer medverka till en instängning av diktaturens krafter inom de ryska gränserna.
För det fjärde bör det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet syfta till att utveckla moderna och gemensamma vapensystem, gemensam kamp mot desinformation och en stärkt gemensam förmåga när det gäller försvaret mot cyberattacker och gråzonsattacker mot företag och ekonomi.
För det femte måste Natos europeiska ben stå starkt och stärkas genom Finlands och Sveriges medlemskap. Därmed skulle det inte finnas några luckor i Europas försvar mot rysk aggression. Natos europeiska ben och Europeiska unionens gemensamma säkerhetspolitik bör vara så starka att framtida amerikanska administrationer inser att Europa tar sitt eget försvar på allvar och samtidigt är en nödvändig allierad i de globala utmaningar vi gemensamt möter i hela världen.
För det sjätte måste sanktionspolitiken fortsätta ända tills Ryssland drar sig tillbaka från Ukraina. Det är bara genom sanktioner Ryssland kan mötas utan militärt våld, men det finns ett lika viktigt skäl till att fortsätta med sanktionerna.
I den värld vi lever i handlar politisk kraft om ekonomiers förmåga att möta varandra. Både Kina och Ryssland har visat att de medvetet använder sin ekonomiska styrka och sina tillgångar för att påtvinga andra sin vilja. Den fria världens ekonomier ska vara öppna för var och en som accepterar den fria handelns förutsättningar och marknadsekonomins villkor, men bestämda och kompromisslösa mot dem som vill missbruka friheten i våra samhällen.
För det sjunde måste nya informationsinsatser nu ta vid för att säkerställa att det ryska folket får omvärldens fulla bild av Putinregimens övergrepp mot andra länder och mot krigets lagar. Dagens Nyheters kanal på appen Telegram och internetleverantören Bahnhofs initiativ för att få igång radiosändningar på ryska är båda utmärkta exempel på hur sådana insatser kan se ut.
För det åttonde måste en aktiv Magntiskijlagstiftning, som används för att rikta sanktioner mot individer som begått människorättsbrott, klargöra för varje rysk medborgare att övergrepp mot andra människor i Ryssland, brott mot internationell rätt och mot folkrätten kommer att bestraffas.
För det nionde måste Europa nu inleda en ny period av marknadsekonomiska reformer, omfattande satsningar på forskning och aktiv handelspolitik för att förstärka vår ställning som globalt ledande ekonomi.
Det måste förenas med strategiska allianser vad gäller ekonomi, digitalisering och försvarsförmåga istället för tankar om självtillräcklighet. Detta är även ett led i att bygga starkt försvar, då civila innovationer inom exempelvis satellitteknik också får militära tillämpningar.
Sist men inte minst ska Europa ge ett klart löfte om att Ryssland efter Putin kan bli en del av det europeiska huset och en partner till Europeiska unionen, under förutsättning att man stödjer demokratins villkor och accepterar den internationella rättens regler. Men tills dess måste fokus ligga på att göra Europa så starkt som möjligt på alla fronter.
Gunnar Hökmark
Ordförande tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)