Ryssland och vi

Utvecklingen i Ryssland är på många sätt oroande. Inte minst för ryssarna själva. Sedan Putin valde att bryta den europeiska fredsordningen genom att invadera ett europeiskt land och annektera dess territorium har Ryssland förlorat värden mångfaldigt långt större än vad ens Putin kan tycka Krim var värt. Han har underminerat Rysslands framtid och gjort ryssarna fattigare. Fallet i BNP är omfattande liksom kapitalflykten från landet.

 

Ryssland har blivit ett isolerat land och ett land som många drar sig för att göra affärer i. Ryssland har också blivit ett land som stöter andra ifrån sig genom att hota, splittra och förödmjuka. Det är svårt att tänka sig att ett lands ledare kan skada det egna landet så som Putin har gjort. Men det bygger på en tro att man respekteras om man hotar. Att man ökar sin makt om man säger att man ska använda våld mot andra länder. Den tron och den förhoppningen är det enda som Putin och hans klick har kvar efter att man gjort sig till en internationell paria.

 

Putins svar mot världen är att det är världen som har gjort honom och Ryssland detta. Att det är mot en hotfull omvärld som Ryssland rustar och hotar. Så är det självfallet inte.

 

I veckan som gick godkände Europaparlamentet ett associeringsavtal med Georgien. Det innebär inte att EU eller någon annan hotar Ryssland men att Georgien får tillgång till öppna marknader och de öppna samhällen som Europa består av. Istället för en slutenhet med Ryssland kan Georgien lättare öppna upp mot världen. Det hotar inte Ryssland men det hotar Rysslands möjligheter att styra Georgien.

 

Tidigare har vi godkänt liknande avtal med Moldavien och Ukraina. Det är ett utryck för att deras parlament vill öppna upp sina länder mot Europa och Europeiska Unionen. Fri handel, fritt resande och samarbete inom en lång rad olika områden. Det hotar inte Ryssland men det är ett uttryck för dessa länders fria val istället för Kremls vilja.

 

Putin vill att de ska knytas till Ryssland i en slutenhet av maktmissbruk, diktatoriskt styre och slutenhet. Deras demokratiska val att öppna upp sina länder för den globala ekonomin och för fri handel hotar inte någon. Men det hotar Rysslands möjligheter att hota och styra över dem.

 

Deras vilja att söka sig till världen och till en global öppenhet hotar inte Ryssland. Men Ryssland har i samtliga dessa tre länder militär trupp, som ockuperar och destabiliserar och som i Ukraina för krig. Ryssland har genom Putin hotat andra länder om man inte gör som Moskva vill. Ekonomisk krigföring liksom ökad militär närvaro under provocerande former, cyberattacker och hånfullhet.

 

Det finns ett sätt att dra en gräns för detta och att hindra att det ekonomiska sönderfallet och den militära upprustningen i Ryssland inte leder till ännu mer ökad aggressivitet. Det är att Europa håller samman och genom att vi stärker vår militära förmåga att möta de hot som vi nu möter och kan komma att möta. Annars är risken stor att hoten steg för steg eskalerar och genom sin egen logik blir till handling.

 

Demokratier måste stärka sin gemensamma försvarsförmåga genom Nato och genom starkare försvar. Sverige bör gå med i Nato och stärka försvaret.