För det är inte enbart de militära hoten som vuxit under de senaste decennierna vi måste möta, utan även hoten mot våra samhällens stabilitet, suveränitet och funktion. Hoten som finns i den grå zonen. Det handlar inte bara om hot mot vårt territorium utan om hot mot vårt samhälles alla delar, från företag till offentliga myndigheter och i slutändan den enskilde medborgaren.
Verkar i gränslandet
De senaste åren har vi kunnat se hur länder som Kina och Ryssland börjat uppträda allt mer aggressivt gentemot den fria världen. Både i sina direkta närområden som Ukraina och Hong Kong men också genom olika typer av desinformationskampanjer. Ryssland genom militär upprustning och påverkansoperationer mot demokratiska val och Kina genom hot, handel och industrispionage. De utnyttjar konsekvent demokratiers frihet för att stärka sina egna positioner och de verkar konstant i gränslandet mellan freden och kriget. Det är i den grå zonen Ryssland och Kina arbetar som bäst. Utan att behöva ta ansvar och utan någon risk för att mötas av motåtgärder.
Ryskt och kinesiskt inflytande
Den grå zonens hot är ett faktum som vi i väst inte fullt ut anpassat oss till men som blir allt viktigare i spåren av coronakrisen. Europa och den fria världen i sin helhet, är på grund av pandemin inne i en ekonomisk nedgång som ser ut att bli till en långvarig lågkonjunktur. I Sverige handlar det nu om hur vi på bästa sätt ger stöd till krisande företag och samtidigt håller statsfinanserna stabila. Parallellt måste utsatta företag skyddas från att bli uppköpta av utländska makter. Ett fritt näringsliv ska inte innebära fritt fram för diktaturer och deras företrädare.
Företag med nära kopplingar till den kinesiska regimen ska inte ha möjlighet att köpa upp krisande svenska företag, eftersom det kommer leda till ökat kinesiskt inflytande på sikt. På samma sätt måste vi undvika att Ryssland köper upp strategiskt viktiga fastigheter i Sverige. Det har redan hänt och risken med en lågkonjunktur är att fler köps upp när priserna sjunker.
Nya former av krig
I nuvarande läge finns inte heller något utrymme för att använda den numera klassiska ursäkten att ”vi varit naiva”. För om Sverige som land inte på allvar skaffar en strategi för att möta denna typ av hot, kommer vi få allt svårare att skydda vår suveränitet, vår frihet och ytterst våra gränser. Krig i dag ser inte ut som det gjorde under det kalla kriget och det måste vi alla inse och agera efter.