Den ryska regimen har genom sin ambassadör i Sverige Viktor Tatarintsev beklagat sig över att de svensk-ryska relationerna är de sämsta sedan 1980-talet. I detta ligger en implicit uppfattning att det är Sveriges fel att relationerna är dåliga, eftersom ambassadören samtidigt säger att Ryssland har gjort allt de kan för att förbättra dem. Men det är inte relationerna som har försämrats i sig, utan utvecklingen i Ryssland och Rysslands förhållningssätt till sin omvärld.
Det är inte relationerna som det är fel på utan Ryssland som har utvecklats till ett allt mer laglöst och oförutsebart land. Det började med den skoningslösa krigföringen i Tjetjenien och kriget i Georgien, sedan kriget i Ukraina, annekteringen av Krim och nu de förkastliga bombningarna av civila i Syrien till stöd för Assad. Parallellt har det skett en medveten urholkning av rättsstat och demokrati, sammanvävningen av offentlig makt, privat ägande och korruption samt en omfattande aggressiv upprustning, desinformation och cyberkrigföring samt nu också stora övningar som simulerar anfall mot oss och mot andra.
Genom hot, påverkanspolitik, avtalsbrott och upprustning förenat med en avvecklad rättsstat har Ryssland systematiskt underminerat sina relationer med andra länder.
Det är tragiskt för det drabbar de ryska medborgarna i form av krympande välfärd och ett allt bräckligare samhälle. Det är regimen Putin som bär ansvaret för att Ryssland blir allt mer isolerat och ensamt.
Den som hotar sina grannar, som bryter mot gemensamma regler och som systematiskt demonstrerar sin bristande respekt för människors liv, andra länders gränser och för mänskliga fri- och rättigheter får sämre relationer med andra. Det är denna självklarhet som den ryska ambassadörens överordnade borde fundera på om det är till fördel för Ryssland i framtiden.
Gunnar Hökmark
delegationsledare för Moderaterna i Europaparlamentet