När Klaus Iohannis, etnisk tysk i Rumänien, förra söndagen överraskande vann landets presidentval, överraskande klart med drygt 55 % kan också sägas, var det förmodligen och förhoppningsvis en mycket större händelse än vad nyhetsrapportering än så länge har gett vid handen.
Ett alltmer etniskt inriktat Rumänien under den socialdemokratiske premiärministern Ponta, som var motkandidaten till presidentposten, är det land som driver en medveten antizigensk politik, där exklusionen av romer förstärker en tragedi av fattigdom och utanförskap. Omfattande korruption där man kan se mönster från ryska intressen.
Det är min uppfattning att både Rumänien och Bulgarien blev medlemmar för tidigt, till skillnad från de andra central- och östeuropeiska länderna inte 2004 utan 2007, men likväl i sista minuten. Hade de inte varit medlemmar i dag hade vi sett en process i båda dessa länder parallell med den vi sett i Ukraina.
Trots en maktfullkomlig kampanj, med amerikanska kampanjkonsulter ( varför ska europeiska socialdemokrater alltid ha amerikanska kampanjkonsulter ) och med kycklingar slängda av socialdemokratiska kampanjarbetare på Iohannis kampanhögkvarter och hem, (i Rumänien en påminnelse om dödspatruller som kommer nästa dag ) vann den lågmälda kampanjen av en företrädare för en etnisk och religiös minoritet, anklagad av Ponta för att vara just detta. Den socialdemokratiska kampanjen mot en anti-korruptionspolitik förlorade och förhoppningen om en hederlig politisk moral vann.
Det hela innebär att demokratin har stärkts i Rumänien. För två somrar sedan försökte Ponta illegalt avsätta den då sittande presidenten, med hot mot domare i högsta domstol, och med välsignelse från bland annat svenska liberaler eftersom det liberala partiet då ingick i Pontas koalition. Men allra viktigast är att demokratin vann över det etniska och över regeringsmaktens många miljoner för att sitta kvar.
Det innebär att en ny grund också kan läggas för den rumänska samhällspolitiken i sin helhet. Än så länge sitter Ponta kvar, han ger amnesti åt mutåklagade och förklarar att valda företrädare ska ha immunitet mot sådana anklagelser. Den exkluderande politiken mot romer gäller fortfarande. Men det var en liberal seger, liberal i verklig och inte i partipolitisk bemärkelse, som kan lägga grunden för ett medborgarnas Rumänien. Mycket beror på hur andra länder och EU stöder en sådan utveckling.
Genom EU´s socialfonder finns en möjlighet att starta sociala projekt för att romer kan få en bättre framtid i sitt land. Genom de lagar vihar tillsammans finns grunden för att var och en ska respekteras oavsett etniskt ursprung. Kampen mot korruption får inte följa några gränser. Den öppnare ekonomin motverkar maktgruppers kontroll över det rumänska samhället.
Rumänien har i dag bättre möjligheter än före presidentvalet då alla trodde Pontas makt och ekonomiska resurser skulle avgöra. Det är viktigt för oss alla.