Den vice statsministern är inte vice, bostads- och skolministrarna har fått lämna ansvar för sina områden till den som fått ansvar för integrationsfrågor som i sin tur inte får heta integrationsminister. Verkligheten skyls över med förhoppningar om hur det borde vara. Och regeringen regerar inte. Det är som det vore en maskeradbal. Och detta sker i en tid då Sverige står inför större hot och utmaningar än dagens politiska generation har upplevt.
Rysslands ökade aggressivitet och krigföring i Ukraina är ett uttryck för en krigföring som pågår mot dagens Europa. Den kräver en försvars- säkerhets- och utrikespolitik som ser till denna verklighet. Miljöpartiet står här på en motsatt linje till vad som krävs samtidigt som socialdemokraterna är kluvna till vad man vill och inte vågar diskutera frågan om ett Nato-medlemskap.
Ryssland har genom sina bombningar i Syrien ställt sig på Assads sida och agerar cyniskt för att öka flyktingströmmarna till Europa. Miljöpartiets svar på denna utmaning är att man tar avstånd från regeringens flyktingpolitik och vill öka flyktingmottagandet genom aktiva åtgärder.
När det gäller flyktingpolitiken i sin helhet anser Mp att vi bör gå tillbaka till de nivåer som präglade kaoset hösten 2015.
När Frankrike attackerades av ISIS i Paris vädjade man till andra nationer om hjälp. Efter interna stridigheter, där Miljöpartiet inte vill göra något militärt, och där Wallström inte ville göra så mycket, blev regeringens svar att vi ska hjälpa till 2017.
Miljöpartiets företrädare vill att vi helst inte ska göra något, eftersom som man säger, man inte vill militarisera konflikten i kampen mot Daesh massmord. De har inte insett att den är militariserad av dem som utrotar, korsfäster, mördar, förslavar och våldtar. Genom oviljan att hjälpa Frankrike har vi själva gett en bild av den hjälp vi förväntar oss att andra ska ge oss om något händer Sverige. Miljöpartiet blockerar för en socialdemokrati som är politiskt svag och inte vet vad den själv vill.
Miljöpartiet har lyckats driva igenom skattehöjningar som innebär att svensk kärnkraft avvecklas i en tid då behovet av minskade koldioxidutsläpp är uppenbart och där Sverige har ställt sig i täten för en sådan politik.
Sverige har de senaste åren haft en rekordhög ekonomisk tillväxt tack vare alliansens ekonomiska politik. S och Mp kombinerar sina många olika förslag till gemensamma skattehöjningar på arbete, jobb och företagande i strid med den politik som gett jobb och tillväxt.
När det gäller bostadspolitiken vill regeringen slå vakt om den hyresreglering som skapar den. Vare sig arbetsmarknad eller företagande öppnas upp för dem som kommer hit. Växande utgifter möts inte med en ansvarsfull budgetpolitik utan med växande upplåning.
Vi lever i en farlig tid med många utmaningar mot vår välfärd liksom mot vår säkerhet. Sverige kan inte ha en regering där ett av partierna blockerar det nödvändiga och statsråden inte tar ansvar för den verklighet som finns och den politik som krävs. En regering måste vara en regering, inte bara kalla sig för det, som det vore en maskerad där titlar är till för att dölja vem som gör vad och där den ene blockerar den andre. Sverige kan inte ha en sådan regering vi nu har.