Putins krig liknar Stalins svältterror

  • av

Expressen Debatt, publicerade den 26 november 2022

Just nu bombar Ryssland i ett pågående brott mot mänskligheten Ukrainas städer och byar. Bombningarna tar medvetet sikte på civila mål. Ett syfte är att slå ut landets infrastruktur.

Från elnät och värme till järnvägar och vattenförsörjning. Putins krigsmakt vill knäcka det ukrainska folket och göra livet outhärdligt så att människor dör i kyla, svält och i brist på vatten.

Det andra syftet är mer direkt att döda civila som ett led i en terrorkrigföring. Det är därför man bombar bostäder, skolor, sjukhus och köpcentra. Den ryska propagandan har ända från krigets början välsignat detta genom att reducera människor i Ukraina till att vara lägre stående varelser, värda att elimineras som ett led i en påstådd denazifiering. Man vill helt enkelt utrota misshagliga element, det vill säga ukrainare som vill vara ukrainare.

Ett annat led i detta krig mot den ukrainska befolkningen är den påtvingade russifieringen i ockuperade områden, deportationer av vuxna och barn till delar av Ryssland långt bort, samt bortadoption av ukrainska barn. Ryssland vill utplåna det ukrainska i den ukrainska befolkningen.

I några av de värsta ryska propagandaprogrammen har man talat om att ukrainska barn som inte förstår bättre bör dränkas i Dnjepr. Den ryska arméns soldater pumpas fulla med förakt för de ukrainare de skulle befria, vilket leder vägen fram till de bestialiska avrättningarna, massmördande genom artilleri och missiler, våldtäkter, tortyr och plundringar. 

Det krig som Ryssland inlett mot Ukraina är i sig orättfärdigt och kriminellt men krigföringen är till sin natur ett brott mot mänskligheten. Det saknas dessvärre inte paralleller i den ryska historien till något som liknar ett försök till folkmord.

I dag – den 26 februari, den fjärde lördagen i november varje år – är minnesdagen för Holodomor, den stora tragedi som Stalin skapade i ett av Europas bördigaste länder när Sovjetunionen tvingade mer än fyra miljoner människor i Ukraina till svältdöden. Holodomor är en sammansättning av två ukrainska ord: holod som betyder hunger och mor som betyder farsot. Det blev namnet på den massvält där Stalin mellan 1932 och 1933 avsiktligt svälte ihjäl och deporterade flera miljoner bönder i Ukraina. 

Den som påpekade detta sågs då som sovjetfientlig och det har i vår tid relativiserats och senare förnekats att sovjetledningen bar ansvar för massvälten. I praktiken har försöken att lyfta fram och belysa Stalins illdåd blivit kriminaliserade. Sanningen är att massvälten inte var något misstag utan var avsiktlig.

Även om svält förekom i andra delar av Sovjetunionen var svälten i Ukraina en medveten handling från Stalinregimen för att tysta motståndare med diktaturens alla medel. Bönderna var kända för sitt motstånd mot kommunismen och tvångskollektiviseringen av jordbruken.

De stod helt enkelt i vägen för den kommunistiska utopin, i synnerhet de så kallade kulakerna. Retoriken liknade den som användes om judar i nazityskland. Samma typ av nidbilder som användes på judar i Tyskland användes i Sovjetunionen för kulakerna i Ukraina. Och i vår tid ser vi hur nya nidbilder formas för att ge en befängd legitimitet till mördandet.

Putins krig mot Ukraina har sina syften. De handlar om att slå vakt om en korrupt regims makt, att motverka demokrati och bekämpa ett grannland som genom sina vägval kan bli ett exempel för den egna befolkningen. I en hallucinatorisk tro på att upprätta en nationalistisk rysk storhet har Putin bringat skam över Ryssland och en tragedi över Ukraina. 

Retoriken om att bekämpa det ukrainska folket för vad de är har en länk till den sovjetiska historia som Putin försöker tysta ner. Precis som då rättfärdigar Putin dagens ryska grymheter med en föraktfull syn på det ukrainska folket och på Ukrainas rätt till existens. Det är ett krig mot Ukrainas folk som sådant.

När vi i dag manifesterar minnet av Holodomor är det viktigt att se länken till dagens ryska krig i Ukraina. Det är ett brott mot mänskligheten som nu återupprepas.

Av Gunnar Hökmark

ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M). Han återstartade Måndagsrörelsen, nu till stöd för Ukraina, efter den ryska invasionen.