Putin Jublar över koranbränningarna

BT debatt, publicerad den 14 augusti 2023

Genom att vädja till hårdföra nationalister av diverse slag, och med hjälp av några välmenande liberaler av helt andra slag drivs nu tesen att vi ska sätta muslimska diktaturer på plats genom att upprätthålla ett förbud för den svenska polisen att med hjälp av inhemsk kunskap och internationellt underrättelsesamarbete värna Sveriges intressen och svenskars liv och frihet. Helt frivilligt ska vi underlåta att ändra i en ordningslagstiftning, som har visat sig otillräcklig utifrån insikten om hur svensk säkerhet påverkas av världen omkring oss. De måste slå klackarna i taket i Kreml. 

Detta är vad koranbränningarna med stor sannolikhet handlar om. Ryssland vill hindra och stoppa den svenska Nato-processen. En nyckel till det ligger i att skapa indignation och motvilja mot Sverige i Turkiet. En väg att göra det är att söka skapa motsättningar i Sverige mellan troende muslimer och andra grupper och mellan den majoritet som väljer Nato-medlemskap och den lilla minoritet som är starkt emot. 

Men måste det verkligen vara så, att vi i yttrandefrihetens namn, motståndslöst ska låta ryska, och iranska, intressen fritt använda den svenska demonstrationsrätten för att skapa hat mot Sverige utanför våra gränser och göda inre motsättningar här hemma?

Är det inte dags att besinna sig och sluta springa på denna rysk-iranska boll, när Rysslands krig mot Ukraina hotar hela Europas säkerhet och frihet.

Låt oss reflektera något kring vad denna fråga inte handlar om. Den handlar inte om inskränkningar i svensk yttrandefrihet. Diskussionen handlar om en förändring av svensk ordningslagstiftning som ger polisen, när den ger tillstånd för demonstrationer möjlighet att anvisa en annan plats.

Den som sätter likhetstecken mellan demonstrationsrätt och yttrandefrihet devalverar i själva verket yttrandefriheten som med rätta ska ha ett starkare skydd än demonstrationsrätten. Yttrandefriheten kräver inga tillstånd utan är till och med utformad med ett censurförbud.

Demonstrationsrätten å andra sidan är villkorad av polisiära tillstånd. Yttrandefriheten begränsas inte av vanlig lag som hindrar manifestationer för den som vill uttrycka sin uppfattning.

De som nu menar sig vara de mer modiga kämparna för frihet bör fråga sig vem som tjänar allra mest på de påverkansoperationer som nu pågår. Det är vare sig frihetens eller fredens krafter utan de som vill vända blickarna bort från kriget i Ukraina, som vill motverka den svenska Nato-anslutningen, de som vill framställa sig som trons sanna försvarare gentemot de muslimska undersåtar de förtrycker och de extremister som vill framställa öppna samhällen som föraktfulla mot muslimsk tro.

Gunnar Hökmark, ordförande tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker