Prisreglering på samtal

[BILD1]I dag diskuterades frågan om prisreglering på utländska samtal i Europaparlamentets industriutskott och tyvärr verkar det bli både prisreglering, beslut om hur mycket ingående och utgående samtal ska kosta i konsumentledet, krav på varningssignal när man talar utomlands samt krav på att operatörerna ska ge en personaliserad prisinformation genom sms till var och en som befinner sig utomlands. Det innebär att var och en, oavsett vilket avtal man har med sin hemmaoperatör ska få veta exakt vilket pris utlandssamtalen kostar för den enskilde beroende på vilket avtal man har med sin operatör. Det är i det närmaste omöjligt och kommer att leda till att man sätter samma pris på alla avtal och istället lägger sig kring det reglerade priset, vilket innebär att priskonkurrensen kommer att minska med högre kostnader för inhemska samtal som följd i takt med att mängden prisreglerade samtal ökar som andel av den totala volymen. Som alla prisregleringar leder en reglering av detta slag inte till lägre priser utan till stillastående priser.

Under eftermiddagen presenterade jag min rapport om europeisk bredbandspolitik i industriutskottet, en rapport som är präglad av konkurrenstänkande, krav på ny och modern teknologi för att offentlig finansiering ska vara möjlig. Så långsiktigt hoppas jag att det marknadsekonomiska tänkandet bakom bredbandspolitiken kommer att vara viktigare än prisregleringen av utländska samtal, datatrafik och sms . Men det är en ständig konflikt mellan reglerare och de som vill öppna för dynamik och företagande. Gränslinjerna för detta följer i stort partilinjerna men skär också genom partigränser. Under dagen träffade jag ledamöter i flera andra grupper som också är emot prisreglering och som också är bekymrade över de industriella konsekvenserna.