Idag har Europaparlamentet röstat om en resolution som spelar in i EU-kommissionens dialog om EU:s klimatramverk för perioden fram till 2030.
– Vi moderater vill ha en ambitiös klimatpolitik och röstade därför för Europaparlamentets resolution om nya klimatmål för 2030. Om Europa ska vara ett föredöme för resten av världen måste vi visa att det går att kombinera utsläppsminskningar med tillväxt och konkurrenskraft. Att redan nu låsa fast oss vid hur utsläppsminskningen ska ske riskerar att göra det svårare att övertyga resten av världen att följa vårt exempel, säger Gunnar Hökmark (M).
Europaparlamentet har ställt sig bakom tre bindande mål för koldioxid, förnybar energi och energieffektivisering. Bördan ska delas mellan medlemsstaterna precis som dagens klimatmål. Europaparlamentet menar att EU bör ha ett utsläppsmål på 40%, ett energieffektiviseringsmål på 40% och en förnybartmål på 30% till 2030.
– Det är trist att Europaparlamentet vill göra det mer komplicerat och dyrare att minska utsläppen. Minskade utsläpp är och måste vara det överordnade målet i EU:s klimatpolitik, flera bindande mål försvårar vår möjlighet att nå utsläppsmålet, säger Christofer Fjellner (M).
Beslutet får ännu större konsekvenser för Sverige än resten av Europa. Sverige som redan gör mest måste nu gå ännu längre framför resten av Europa. Exempelvis är Sveriges andel av dagens förnybarhetsmål på 20% hela 49%.
– Med ett förnybartmål på 30% till 2030, eller 40% som socialdemokraterna föreslog, skulle Sverige tvingas stänga ner kärnkraft. Det skulle vara ett dråpslag för svensk konkurrenskraft och försvåra våra ansträngningar att minska utsläppen. Det är knappast att göra klimatet en tjänst att avveckla svensk stål-, skog- gruvindustri, som redan är mest miljöeffektiv i världen, säger Christofer Fjellner.