– Jag vill att Europa ska vara världsledande i forskning och innovation. För att nå dit behöver Horisont Europa bygga på tre principer: vetenskaplig excellens, möjligheter för forskare att röra sig fritt och få tillgång till högklassig infrastruktur samt en öppenhet och samarbete med övriga världen, inte minst USA och, efter Brexit, även Storbritannien.
Det säger Gunnar Hökmark efter att Europaparlamentet i dag röstade om EU:s forskningsprogram som för tiden mellan 2021-2027 kommer att investera 120 miljarder euro i forskning och innovation.
– Jag har länge argumenterat för att EU behöver fördubbla investeringarna i forskning jämfört med i dag. Det hade motsvarat en budget på 160 miljarder euro, men mot bakgrund av att Kommissionens bud var strax under 100 miljarder är jag tämligen nöjd med att europaparlamentet nu röstade för en höjning till 120 miljarder.
– EU behöver genomgå en större budgetreform, med mindre utgifter för jordbrukssubventioner och regionalpolitik, men med betydligt större investeringar i forskning och innovation. Det är ett område där det europeiska mervärdet är som störst och dessutom alldeles nödvändigt om vi ska kunna mäta oss med USA, Kina, Japan och Sydkorea som nu investerar offensivt i forskning.
– Tre saker är avgörande för att Europa ska kunna utvecklas till en världsledande forskningsregion. För det första behöver forskningsprogrammet fokusera på vetenskaplig excellens och vara EU:s främsta verktyg för att finansiera spetsforskning. Kvalitén ska vara det första och tyngsta kriteriet för hur projekt finansieras.
För det andra behöver vi investera i infrastruktur som är öppen och tillgänglig. I Sverige och inte minst Lund är världsledande forskningsanläggningar under uppbyggnad, som redan attraherar ledande forskare från hela världen, men vi behöver samtidigt fortsätta investera för att behålla vår konkurrenskraft.
För det tredje behöver Europa vara öppet gentemot omvärlden. Forskare från andra länder ska få möjligheter att komma hit och bedriva sin forskning här och således bidra till Europa blir ett centrum för vetenskaplig excellens. I dag producerar exempelvis USA lejonparten av de mest citerade vetenskapliga studierna och Europas främsta forskning görs inte sällan i samarbete med just amerikanska forskare. Inom Europa har Storbritannien motsvarande vetenskapliga särställning. Det är därför helt avgörande att forskningsprogrammet säkerställer en öppenhet gentemot omvärlden.