Att Europaparlamentet nu röstat för att Litauen från 2015 kan träda in i eurozonen är en påminnelse om att Europa inte bara präglas av kris och sönderkörda offentliga finanser. Östersjöregionen är en av världens mest konkurrenskraftiga kluster av ekonomier. Här finns stabila offentliga finanser och en tillväxt som andra länder i Europa inte tror är möjligt för egen del under de kommande åren.
Estland, Lettland och Litauen var under många år tigerekonomier med mycket hög tillväxt men drabbades hårt av den globala krisen. Konsekvent reformpolitik och budgetanpassning har nu fört dem alla tre ut ur krisen med tillväxt och sjunkande arbetslöshet som resultat.
Polen kunde under den ekonomiska krisens värsta år som ett av få länder upprätthålla ekonomisk tillväxt. Tyskland är världens ledande exportnation. Finland är trots de problem man nu möter till följd av både en regnbågskoalitions utgiftspolitik och rysk ekonomis tillbakagång en stabil tillväxtekonomi.
Sverige är trots Socialdemokraternas svartmålningar den mest stabila tillväxtekonomin av jämförbara ekonomier i Europa. Låg offentlig skuld som långsiktigt fortsätter att sjunka, offentliga finanser som i stort sett alla andra länder i Europa drömmer om, ekonomisk tillväxt och en ökning av jobb och sysselsättning som gör oss till nummer ett. Inget annat land har så hög sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande och bara Tyskland har haft en lika stor tillväxt av jobb.
Så ser det ut kring Östersjön. Mest anmärkningsvärd är de baltiska staternas snabba återhämtning. Den har till stor del varit baserad på och gjorts möjlig genom den europeiska gemensamma valutan. Deras egna valutor har under lång tid varit knutna till euron. Euron har gett ett ramverk, en stabilitet och ett förtroende som har lett till en uppgång av investeringar och ny tillväxt samtidigt som man genom reformer har ökat tillväxtförmåga och konkurrenskraft. Som en kvittens på framgångarna blev först Estland, sedan Lettland och nu från och med 2015 Litauen medlemmar i eurozonen.
Det gör dem starkt förankrade i den europeiska ekonomin som sådan och kommer att leda till en ökad ekonomisk integration. Det förändrar också Östersjöregionens, och därmed Sveriges, ekonomiska geografi. Från Finland i norr till Tyskland i söder är nu euron en valuta som binder samma länders ekonomier. Polen siktar på medlemskap 2017 samtidigt som Danmark redan har knutit sin krona till euron. Östersjöregionen är nu en euroregion med den mest dynamiska integrationen av ekonomier och finansmarknader.
Det kommer att underlätta handel och det kommer att stärka intresset för investeringar. Sverige blir i denna nya ekonomiska geografi den som avviker med ökad osäkerhet som följd, med en mer känslig valuta och med en nackdel när det gäller utländska investeringar. Vi har helt klart många andra fördelar men nackdelen av att vara utanför euron blir nu både politiskt och ekonomiskt allt mer kännbar.
Den svenska eurodebatten bör föras utifrån detta perspektiv. Det handlar om stabilitet, konkurrenskraft och nya jobb. Vill vi fortsätta vara bland de bästa bör vi se till att ha de bästa förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och investeringar.
Gunnar Hökmark (M)
Europaparlamentariker