Under hösten läggs grunden för hur den europeiska energimarknaden ska se ut I framtiden. Det är viktigt att den svenska regeringen agerar för att få en så bra lagstiftning som möjligt:
En öppen europeisk energimarknad över gränserna, som binder samman Europas nät och ger Europas konsumenter tillgång till all produktion av el.
Det innebär att nya energikällor får större möjligheter att konkurrera samtidigt som energiomställningen lättare kan förenas med förbättrad europeisk konkurrenskraft.
En skärpt konkurrenslagstiftning minskar också utrymmet för aktörer från tredje land, som ryska Gazprom, att monopolisera distributionen av gas till EU. Ett sammanhängande nät för el och gas ger alla EU-länder en större försörjningstrygghet.
Nu kan Sverige tillsammans med andra marknadsinriktade medlemsstater utforma en europeisk energimarknad som förverkligar allt detta.
Regeringen får inte sumpa chansen. Den var väldigt nära i våras när Sverige och andra likasinnade regeringar vek sig för de regeringar, med Tyskland och Frankrike i täten, som hellre vill skydda sina stora energiföretag.
Frankrike och Tyskland vill bevara position för sina gamla monopol. Det skulle innebära att de skyddas på sina hemmamarknader samtidigt som de i andra medlemsländer kan dra fördel av en friare konkurrens och möjligheten att investera i både distribution och produktion och därmed ökad kontroll.
Den innebär i praktiken att dagens otillräckliga regler skulle gälla även i framtiden.
Kommissionen har i sitt förslag redovisat de negativa konsekvenserna av detta både för prisutveckling och investeringar i bättre nät.
I Europaparlamentet finns i stället en stark majoritet för full ägarskapsseparation för elmarknaden och ett starkt regelsystem som skiljer distributions- och produktionsverksamhet åt på gasmarknaden.
Tack vare Europaparlamentet har Sverige och många andra konkurrensvänliga länder nu fått en andra möjlighet att förbättra lagstiftningen. Utnyttja den.
EU:s beslutsregler innebär att parlament och råd nu måste gå in i förhandlingar utifrån olika uppfattningar för att enas om det så kallade tredje energipaketet.
För det första bör konkurrensinriktade regeringar kräva att förhandlingar mellan parlament och råd tas upp direkt vid höststarten för att vinna tid och för att kunna uppnå en överenskommelse redan under det franska ordförandeskapet. Därmed läggs en bättre grund för den klimatpolitik som ska läggas fast senare under hösten och i början av 2009.
För det andra bör Sverige verka för att parlamentets konkurrensvänliga position blir utgångspunkten för en kompromiss mellan parlament och råd. Då kan vi i slutet av hösten få en europeisk lagstiftning som kanske inte är perfekt men som kan bidra till lägre priser och underlätta för förnybara bränslen samtidigt som den kräver respekt för europeisk konkurrenslagstiftning även av till exempel ryska energiföretag. Det är inte oväsentligt.