När Angela Merkel nu inför nästa CDU-kongress lämnar över ordförandeskapet är det en viktig epok i både tysk och europeisk historia hon avslutar. När hon enligt sina egna planer slutar som förbundskansler 2021 har hon suttit lika länge som Helmut Kohl. Det har varit en tid av stabilitet och det är kanske en av stabilitetens konsekvenser – frånvaron av förändringar och reformer – som nu leder till att stödet för henne och CDU försvagas i delstatsval efter delstatsval, efter det för CDU redan historiskt svaga förbundsdagsvalet 2017.
Då tappade både CDU och de tyska socialdemokraterna väljare ner till historiskt låga nivåer. De hade då i den så kallade stora koalitionen blockerat varandra och när till slut inga politiska ambitioner kan förverkligas för någon växer missnöjet, liksom problemen i samhället. Den stora koalitionen underminerade sig själv och gjorde andra till de enda alternativen. Och när en ny regering skulle bildas fick det bli den lilla koalitionen, som fortfarande gör andra till de enda alternativen. Så har Alternativ för Tyskland kunnat växa och så har centrum i tysk politik försvagat sig själv.
När alternativen inte finns i centrum söker väljarna dem på kanterna. Det är detta som nu har skett i Tyskland. Koalitionsregeringen köpte kortsiktig stabilitet på den långsiktiga stabilitetens bekostnad. För Tyskland och för Europa är detta en osäkerhet som vi inte behövt uppleva på decennier. Europeiska Unionens viktigaste land äntrar nu en politisk osäkerhet som blir till en osäkerhet för alla.
Ser vi till hur centrum i andra länder har försvagats och därmed stärkt de extrema ser vi också hur viktigt det är att centrum förmår visa att alternativen för våra samhällen och länder ligger just i centrum, inte i utkanterna bland dem som ifrågasätter våra grundläggande värderingar.
Den som inte kan översätta detta till svensk politik, till Decemberöverenskommelsens konsekvenser liksom till den handfallenhet som nu präglar dem som skulle kunna bilda regeringar, tar stora risker. Det är de som försvagar centrum. Man bör inte upprepa experiment i förhoppning att de nästa gång ger ett bättre resultat. Man bör med kraft och integritet ta ansvar för land och samhälle.