Beslutet att hålla en folkomröstning i Grekland om krispaketen innebär i praktiken att det grekiska folket ska ta ställning till om landet ska betala sina skulder eller ej. Därmed skapar Grekland en större osäkerhet kring sin roll i det europeiska sammanhanget än någonsin tidigare men också kring sin egen framtid. Frågan om Grekland ska gå i konkurrs blir nu föremål för en omröstning om något annat, nämligen politiken mot en konkurs. Det är en osäkerhet som kommer att drabba Grekland men också Europa och den globala ekonomin i sin helhet.
Det sannolika är nämligen att folkomröstningen innebär ett ställningstagande till krispolitiken eller ej, men förmodligen inte till om man vill leda landet in i en situation av fritt fall där frånvaron av finansiering av underskotten leder till betalningsinställelser och konkurs. Det innebär i sin tur att den grekiska staten kommer att få mycket stora bekymmer med att fungera.
Efter att under årtionden ha underlåtit att ta sitt ansvar har den grekiska politiken nu nått ytterligare en nivå av ansvarslöshet. Den nuvarande regeringen låter det vara en öppen fråga om Grekland ska kunna fungera som stat eller ej. Det Grekland som kommer ut ur detta kommer inte vara ett bättre Grekland, vare sig för dem som demonstrerar mot besparingar eller gentemot andra länder.
Bloggar: Funderingar, Håkan Larsson, Tokmoderaten samt Ekonomisten.