Tillbaka till Sverige efter några dagar i Bryssel som präglats av allt det som EU nu står inför.
Förberedelser inför nästa veckas sammanträde med Euronests politiska kommitte som jag leder och där vi ska försöka få armenier och azerbadjaner att samsas tillsammans med georgier, moldavier och Ukrainare samt, ej att förglömma, EU-parlamentets olika partigrupper.
På onsdagen ett slutgiltigt beslut i industriutskottet att godkänna den nya spektrumlagstiftning som kan ge Europa ett försprång när det gäller ledarskap för mobilt internet och nya tjänster. Och faktiskt, ett genombrott i utskottet när det gäller mitt förslag om att tillåta en lokal utbrytning för den som internetsurfar i ett annat land, så att vi blir av med dyra roamingkostnader genom att man får använda sig av den lokala operatören.
Inledningen av arbetet med forskningspolitiken. Och en första förhandling kring hur de mer tekniska detaljerna kring det nya kapitaltäckningsdirektivet ska kunna utformas för att specifikt svenska intressen ska kunna hanteras.
Och kanske framförallt under dessa dagar, förhandlingar och diskussioner kring det nya fördraget om finanspolitiken där jag och andra fått gehör i parlamentets process kring detta att avtalet ska vara så öppet för så många som möjligt så att vi slipper ett uppdelat EU. I går möte med vårt presidium i EPP med van Rumpoy kring framförallt förhandlingarna kring avtalet men också frågorna om reformer för europeisk konkurrenskraft.
I dag har jag skrivit ett brev tillsammans med bland annat en polsk kollega om vikten av att beslutsfattandet i den nya finanspakten blir öppet för deltagande för alla som vill delta i avtalet och regelverkets utformning. Och det vill nog de flesta med undantag för några stora länder som i Europasamarbetet hellre vill se exklusivitet än öppenhet och en strävan att slå vakt om hela Europa.
I morgon är Förintelsens minnesdag. Det faktum att det i år är hundra år sedan Raoul Wallenberg föddes påminner oss både om det sämsta och det bästa hos den enskilda människan. Och att vi bör se till att inte bara se på gentemot vår tids ondska.