Hoppa till innehåll

Om behovet av stabilitet i hela ekonomin

InvesteringI dag skriver jag på Svenska Dagbladets Brännpunkt om risken för att alltför höga krav på bankers och försäkringsbolags kapitaltäckning, oberoende av riskanalys, riskerar att hindra den ekonomiska återhämtningen och därmed ekonomins stabilitet i sin helhet.

Det finns en tendens att betrakta den finansiella sektorn som något isolerat från den så kallade verkliga ekonomin. Det är ett synsätt som bortser från att vår ekonomi i sin helhet behöver investeringar, lån och finansiering. Annars inga innovationer och inga nya jobb. Det är att regleringar av finansmarknaderna måste ske mot bakgrund inte bara av vilken stabilitet eller säkerhet de ger finansmarknaden utan hur de fungerar gentemot ekonomin i sin helhet.

Nu noterar jag att Baselkommitténs ordförande Nout Wellink i dagens Financial Times instämmer i denna risk och menar att det kan sänka den globala tillväxten med en procent. Det menar han dock är acceptabelt. Samtidigt avvisar han farhågor om än större effekt på den ekonomiska tillväxten. Det är att ta lite lätt på konsekvenserna av en omfattande reglering som dessutom kan komma att prägla Europa i högre grad än i andra delar av den globala ekonomin.

Lägre tillväxt innebär till exempel för länder som Grekland, Spanien, Portugal, Irland och Storbritannien ökad risk för arbetslöshet och större risk för att fastna i skuldfällan. Den finansiella stabiliteten är beroende av riskbaserade kapitaltäckningskrav men också av stabila makroekonomiska förutsättningar som balans i offentliga finanser och ekonomisk tillväxt. Det är den helheten som måste prägla reformeringen av de finansiella marknaderna.

Tyvärr finns det en tendens att se finansmarknaderna som något ont som måste bestraffas och begränsas. Låter man det synsättet dominera drabbar det lån, finansiering och investeringar och därmed Europas förmåga att vara en innovativ kunskapsekonomi.