Så har då parlamentets legala enhet konstaterat att förslagen om att inom ramen för telekompaketet reglera medlemsstaternas rättsystem går bortom inte bara den paragraf som den aktuella lagstiftningen bygger på utan också bortom det som fördraget ger EU rätt att reglera.
Den principiella frågan är viktig eftersom det handlar om att ingen annan än Sveriges riksdag ska reglera det svenska rättsväsendets utformning. Och vi ska i Sverige kunna ha de bästa kraven på rättssäkerhet och vårt rättssystem.
När förlikningskommissionen förra veckan beslutade att be den legala enheten om ett klargörande stödde jag detta, liksom andra ledamöter. Nu visar det sig att den legala enheten inte gav det svar som anhängarna av den så kallade ändringsförslaget 138 ville. Parlamentets jurister konstaterar att förslaget går bortom fördraget, inte bara bortom den legala grunden för förslaget som sådant.
Nu kan man förhålla sig till detta på två olika sätt. Man kan ogilla de svar man får. Eller så kan man acceptera utslaget när man nu har bett om det.
Men det finns ytterligare ett sätt att så på frågan. Om det är tveksamt om det tillhör EU-kompetens att lagstifta om hur Sveriges rättssystem ska fungera, vill man då göra mer överstatlighet eller slå vakt om Sveriges Riksdags rätt att avgöra detta. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och piraterna föredrar att utvidga överstatligheten. Det var nog inte det de gick till val på, och det får konsekvenser inom andra områden som rör svensk tryckfrihet och informationsfrihet. Säger man att detta är frågor som tillhör EU urholkar man inte bara riksdagen utan också den svenska grundlagen.