Som i varje enskilt beslut finns det många skäl för att AstraZeneca lägger ner sin forskning i Södertälje. Men som varje enskilt beslut finns även detta i ett sammanhang som påverkar beslutens inriktning.
Stora internationella forskningsföretag har sin forskning i olika delar av världen och låter forskningen växa där de bästa förutsättningarna finns. Det handlar om kritisk massa, närhet till ledande grundforskning och forskningsinstitutioner som är de mest attraktiva men också om lättheten att rekrytera nyckelpersoner och utveckla företag och marknader.
Denna gång handlar nerläggningen om ett beslut om en existerande verksamhet men lika mycket handlar utvecklingen av stora företags forskningsverksamhet genom en lång rad små enskilda beslut kring rekrytering, nyanställningar och var nyckelpersoner vill utveckla sin forskning. Många enskilda forskare, många enskilda forskningschefer och många små steg avgör var forskningen finns i morgon och var den inte finns. Och i morgon finns inte forskningen i Södertälje och Stockholmsområdet. På det viset påverkas hela regionens ställning som ett forskningskluster inom den medicinska forskningen.
På samma sätt som det inte är ett enda enskilt beslut som formar var stora forskningsanläggningar växer fram finns det heller inte stora enskilda beslut som kan skapa ny forskning i Sverige utan även det handlar om de många enskilda beslut som formar den långsiktiga miljön.
Att investera i forskning på de nivåer som ett kunskapssamhälle ställer istället för att låta industrisamhällets mål vara styrande. Att långsiktigt dubbla de offentliga investeringarna i forskning för att därmed attrahera mer privat finansierad forskning i näringslivet. Att skapa förutsättningar för världsledande grundforskning i offentliga forskningsinstitutioner genom att öka deras oberoende och flexibilitet men också deras resurser. Att utveckla villkoren för svenska och utländska forskare så att en extra skatt på experter inte motverkar rekrytering eller leder till att svenska forskare väljer andra forskningsmiljöer. Att se det svenska näringslivets förutsättningar i dag som en förutsättning för samhällets välfärd i morgon. Att det ligger i hela vårt samhälles intresse att svensk företagsamhet kan skapa nya jobb och tillväxt. Att investeringar i riskföretag och nya verksamheter är bra. Att det är bra med en finansiell sektor som kan och vill investera.
Den mosaik som har grundlagt dagens näringsliv och företagande och därmed vår välfärd är komplicerad och den måste ständigt utvecklas för att vara den mosaik av många förutsättningar som skapar morgondagens välfärd. Ett land som är beroende av företagens forskning för att vara en ledande forskningsnation måste lägga den mosaiken.
När debatten istället handlar om hur man ska minska eller motverka nya alternativ inom välfärd, tjänstesektor, vård och omsorg kan det vara värt att påminna om att det är förnyelsen och investeringarna som lägger grunden för det nya. Vårt problem är inte dem som finansierar i nya verksamheter utan alla de investeringar som inte görs.