En dag som började med ett frukostmöte med bajerska studenter och slutade med ett anförande om europeisk ekonomi inför bajerska Hanns Seidelstiftung. Ett ledtema var för min del ett resonemang om att den nödvändiga åtstramningspolitiken som präglar hela Europa och krisekonomierna i synnerhet måste förenas med en stimulanspolitik genom reformer som öppnar marknader och för nytt företagande.
Tidigare under dagen diskussion med konkurrenskommissionären Almunia om vikten av att även allmännyttiga tjänster som är berättigade till statsstöd kan utsättas för konkurrens och förnyelse.
Det är bristen på reformer och förnyelse som har lagt grunden för de krisekonomier som vi nu ser dominera europeisk debatt. I Italien är det sent påkommet att man först nu diskuterar reform- och besparingspaket. Italien är en av de ekonomier som har den allra största skuldbördan. Det är inget nytt, det som nu händer att frånvaron av en politik som har tagit detta problem på allvar har underminerat förtroendet för den italienska ekonomin.
Det krävs något mer än garantier för att underlätta fortsatt upplåning och förslag om ökad skatt på dem som lånar pengar för att vi ska kunna få en tillväxt i dessa länder.