Som Kurt Eliasson, Håkan Sörman och Mikael Ek påpekar i sin artikel ”EU hotar stjälpa svensk bredbandsmodell” 17/11 har EU-kommissionen presenterat ett förslag för att öka synergieffekterna och minska kostnaderna för installering och utbyggnad av höghastighetsnät i EU. Det behövs. 2020 beräknas 50 miljarder trådlösa enheter vara uppkopplade till internet. Bredbandstrafiken ökar explosionsartat. Alla sektorer i vårt samhälle är idag beroende av Internet och för att skapa mer tillväxt, bättre konkurrenskraft och ökad produktivitet behövs utökad kapacitet i våra fasta och mobila nät.
Deras farhågor att EU hotar svensk bredbandmodell är dock obefogade. Som företrädare för Europaparlamentets största partigrupp i denna fråga har jag vunnit stöd för en linje som skapar större flexibilitet och möjligheter för Sverige och andra EU länder att anpassa lagstiftningen utifrån nationella förutsättningar. Genom att omvandla förordningen till ett direktiv kan vi säkerställa att Sverige fortsatt kan vara ett föregångsland vad det gäller bredbandssatsningar.
Det förslag som parlamentets industriutskott kommer att ta ställning till nästa vecka kommer alltså inte vara ett förslag till lagstiftning som blir exakt lika i alla länder utan tydliga mål om förenklingar och gemensamma ambitioner. Däremot kommer vi klargöra krav på att en öppen konkurrens som stimulerar en snabbare utbyggnad.
Medlemsstaterna ska själva bestämma över områden som äganderätt, markägares rättigheter och lokala byggnadstillstånd. Subsidiaritetsprincipen måste respekteras. Markägare och ägare till privat egendom måste kompenseras och ge sitt samtycke innan till exempel en bredbandsaktör får tillstånd att installera parallella nät i till exempel ett flerfamiljshus.
Vi behöver en snabb bredbandsutbyggnad istället för central- och detaljregleringar.
Gunnar Hökmark
Vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp, EPP-gruppen