Kära läsare,
Här lite ditt och datt, kanske för långt men en hel del har hänt som är av värde att beröra.
=== 20 svenska mandat ===
I tisdags vann Sverige en betydande framgång i EU. Genom att i Europaparlamentets konstitutionella utskott få stöd för mitt ändringsförslag om att Sverige ska behålla sina 20 mandat medan istället Österrike ska få minus 1 mandat behåller vi också de 2 mandat som vi lyckades vinna förra mandatperioden. Skälet till att Sverige ska ha 20 mandat är mattematiskt enkelt. Eftersom Sverige har en miljon fler invånare än Österrike är det orimligt att vi, som annars hade varit fallet, skulle ha samma antal parlamentariker för våra två länder.
Om nu utskottets beslut står sig i plenum får Österrike 18 mandat, Sverige 20 och Ungern 21 och det innebär i sin tur att det blir en fallande skala invånare per mandat som är jämn. Det är den degressiva proportionalitet som jag förra mandatperioden lyckades få som formel för hur mandaten skulle fördelas och som ledde till att vi gick från 18 till 20.
Nu stod vi inför att 12 kroatiska mandat skulle in samtidigt som det totala antalet mandat skulle minskas med tre. Då är det oundvikligt att några länder måste få minus. Det för långt att gå in på alla detaljer som har varit i denna process men från att ha riskerat att förlora tre eller fyra mandat, om de större länderna hade lyckats driva igenom en proportionalitet som gynnat dem, fick vi till slut genomslag för en degressiv proportionalitet som skulle innebära att inget land skulle förlora mer än ett mandat.
Men med den proportionaliteten borde Sverige inte förlora något alls, vilket ledde till att jag hade ett ändringsförslag med den innebörden. Och från att ha varit rätt säker på att få igenom detta blev det lite svårare när det blev en uppmärksamhet på det som kunde betraktas som en motsättning mellan Sverige och Ungern.
I den delen bidrog det svenska Konstitutionsutskottets magplask in i denna process till en uppförsbacke, liksom andra utspel som gjorde det till en nationskamp. Och på morgonen såg det mörkt ut eftersom det på grund av olika anledningar blivit en grupplinje att inte göra någon förändring, för att inte riva upp helheten. För min del ledde det till några rätt vresiga samtal och ett möte med de närmast inblandade i min grupp och till slut så kallad fri röstning, det vill säga ingen grupplinje i just frågan om mitt ändringsförslag.
Innan voteringens början lyckades det mig att klargöra för två ungrare, en litau samt en dansk och en est, av olika partitillhörigheter att det vore ett avsteg från logiken att låta Sverige förlora ett mandat. Och så vann vi med 10 rös ter mot 9. Och det kommer nu vara rätt svårt att ändra på, hoppas jag. Så en rätt irriterad kväll innan voteringen och en lite dyster morgon blev till ett tillräckligt resultat på mållinjen. Och 20 svenska mandat. Och eftersom hela utskottet sedan röstade för rapporten i sin helhet är prognosen god framöver.
Det spelar roll med antalet mandat. Det innebär fler som kan agera i olika frågor och i olika utskott och det innebär hoppas självfallet fler moderater i Europaparlamentet. Båda sakerna är bra för Sverige och Europa. Mitt pressmeddelande i frågan finns här.
=== Tala Gigabyte istället för Megabyte ===
När detta skrivs är jag på väg från London till Stockholm efter att ha inlett Fiber to the Homes stora konferens kring bredband. De tre tusen deltagarna är på olika sätt aktiva inom industri, telekom och myndigheter runt om i Europa. Mitt budsk ap var att vi för att kunna vara ledande i världen måste se till att vi har en kapacitet och hastigheter för bredband och internet som gör oss ledande och till en del av världen där nya tjänster och möjligheter utvecklas snabbast. Mitt anförande kan läsas här.
=== Bankunion och bankkrislagstiftning ==
Dagen i London ägnades också lunchmöte och anförande för den brittiska bankindustrin och senare också möte med det brittiska finansdepartementets ledning och de tjänstemän som hanterar frågor om bankkrislagstiftning och bankunion. För min del är det viktigt att vi nu får på plats en bankkrislagstiftning som inkluderar alla 27 medlemsstater och därmed gör debatten om en bankunion inom unionen mindre självklar.
Mitt slutliga förslag till beslut kommer vi att rösta i ekonomiska utskottet den 21 mars. Till dess återstår hårt och det aljinriktat arbete.
=== Georgien ===
Förra veckan besökte jag Georgien i min egenskap av co-chairman för Euronests politiska kommitte, en kommitte inom den parlamentariska församling som vi har mellan EU och de östliga partnerskapsländerna Georgien, Azerbadjan, Armenien, Ukraina och Moldavien, förutom Vitryssland som straffat ut sig genom ett så omfattande och brutalt förtryck att regimen i dag står bortom demokratisk påverkan.
Tillbaka efter några dagars enskilda möten samt sammanträden med Euronest politiska kommitte i Tbilisi i Georgien. Det var i grunden ett lämpligt tillfälle att vara där. I all korthet har jag skrivit något om detta i Svenska Dagbladet.
Med en ny regering som har tagit över efter de senaste årens remarkabla reformpolitik är risken stor inte bara för ekonomiska bakslag utan också för steg tillbaka när det gäller de grundläggande förutsättningarna för demokratin. Och det som sker i Georgien riskerar tyvärr att förstärka ett redan dåligt mönster i ett antal andra av östra Europas länder.
Under nästan ett decennium har Georgien varit ett exempel på hur marknadsreformer och oförtruten kamp mot korruption och kriminalitet kan förändra ett land. Det har satt standarden även för andra länder i regionen och demonstrerat vikten av reformer som andra makthavare av olika skäl inte velat göra.
Korruptionen är till exempel rotad inte minst bland dem som har makten och vill utnyttja den, av motsvarande skäl vill man gärna behålla den politiska kontrollen över investeringar och nytt företagande. Inom ramen för Euronestsamarbetet har Georgiens framsteg varit en tillgång när det gällt diskussionen om kraven på europeiskt samarbete, respekten för rättstat och öppna ekonomier och inte minst demokratins grundläggande förutsättningar.
Efter maktskiftet i oktober förs nu en annan politik i Georgien där det mer handlar om att återupprätta politikens kontroll över det mesta och där den offentliga makten blandas med privat maktutövning. Central i denna nya maktutövning är den nye premiärministern Ivanishvili som tjänat sin miljardförmögenhet som oligark i Putins kretsar i Ryssland och som föreslagit att public-service kanalen ska slås samman med hans hustrus privata TV-kanal.
Och den politiska uppgörelsen med oppositionen genomförs genom att den nationella åklagarmyndigheten hitintills har kallat 6000 politiska företrädare för det tidigare regeringspartiet till förhör för att genom hot om vidare åtgärder få personer att avsäga sig sina uppdrag eller byta sida i frågan om en ny konstitution. Det är föreställningen att en valseger ger rätten att politiskt styra alla delar av samhället, inklusive rättsväsendet institutioner.
Den 8 februari skulle presidenten hà ¥llit tal till parlamentet, det blev istället en dag med upplopp där anhängare till regimpartierna försökte hindra honom att överhuvudtaget hålla talet. Det ledde till upplopp där polisen inte ingrep och till misshandel av presidentens anhängare inklusive ett antal parlamentariker från det tidigare regeringspartiet.
Det var den typen av samhälle, där politiska konflikter görs upp på gatorna och inte i parlamentet som Georgien bröt upp från 2004 men ett sådant samhälle kommer inte kunna få de frihandelsavtal som det i Georgien finns ett brett stöd för. Det är mycket som står på spel för Georgien men också för regionen i sin helhet.
Detta uttryckte jag inför de olika enskilda mötena i ett pressmeddelande som i den spända stämning som råder i Georgien kom att få en viss spridning eftersom det också handlade om att Georgien riskerar få sämre möjligheter att nå ett närmare samarbete med EU om man tillåter att demokratin urholkas.
I det georgiska samhället där det finns ett brett stöd för europeisk integration är detta en fråga som är förenad med mycket känslor, inte minst på grund av misstankarna att den nya regeringen vill föra landet närmare Ryssland. Den nyvalda premiärministern Ivanishvili står nu i i djup konflikt med den folkvalde presidenten Shakasvili i frågan om demokratins och rättsstatens grundläggande krav samtidigt som landet går mot ett nytt val av president.
Därför blev det dominerande temat i möten med majoritetsledare, minoritetsledare med president Shakasvili men tyvärr inte med premiärministern som ställde in sitt möte, vikten av att Georgien uppfyller de krav som ett närmare samarbete ställer. Och vi får under kommande månader se hur pass väl Georgiens nya ledning förmår att se till dessa krav snarare än till intre sset att göra upp för gamla verkliga eller upplevda oförätter med oppositionen.
=== Barcelona och budgeten ==
Under den kommande veckan talar jag om telekom och mobila bredband på den stora mobiltelefonikongressen i Barcelona, därefter blir det direkt under måndag eftermiddagen i Bryssel en start på diskussionerna om EU-budgeten och parlamentets förhållningssätt. Ett första krav är att den omröstning som parlamentet något senare i vår ska hålla för att ta ställning till medlemsstaternas budgetkompromiss ska vara öppen vad gäller vem som röstar för vad.
Jag efterlyser fortfarande besked från de svenska socialdemokraterna om hur de ska rösta om en budget som de på en gång har sagt är för liten och för stor, med en minskad medlemsavgift för Sverige som är lägre än tidigare men sämre under socialdemokratisk regeringstid. Det finns några grader av konsekvens som socialdemokrater i riksdagen och i Europaparlamentet har förlorat i ivern att attackera överenskommelsen när de verkar ha svårt att bestämma sig för vad som är fel med den. Om detta har jag skrivit bland annat här.
Vänliga hälsningar,
Gunnar