Hoppa till innehåll

Nyhetsbrevet Frihetens värden 2007-12-20 om bland annat Ryssland och EU

Nyhetsbrevet Frihetens värden 2007-12-20

Kära läsare,

Om hur vi kidnappat julen, finansiella kriser och Sydafrika, ett nytt säkerhetspolitiskt mönster i skärningen mellan ryska intressen och europeiska värden,  som försvarsberedningen borde fördjupat sig i, Bali och miljöpartiet som inte vill ha något EU, Östersjöstrategin, CETC samt Lissabonfördraget. Samt en God Jul.

Förra fredagen presenterade jag för övrigt min bok ”Världen väntar inte” som kan beställas från min hemsida [ http://www.gunnar.moderat.se ]www.gunnar.moderat.se
Den handlar om att världen inte väntar, enkelt uttryckt, utan kräver att vi i förstår att utvecklas med de krav som en ny tid ställer.

== Blott Sverige svensk Lucia har ==

Att vakna upp och slå på TV i Strasbourg den 13 december var lite underligt. Ingenstans något om Lucia, bara en vanlig dag som andra, inget om Luciafirande, inget om Lussekatter och inget om gård och stuga. I Frankrike har man inte förstått att slå vakt om och fira gamla katolska seder på det vis som vi i Sverige gör.

Överhuvudtaget har vi svenskar tillsammans med andra nordbor lyckats med att ta över och transformera gamla religiösa högtider med sitt ursprung långt söder om snögränsen till ceremonier och festligheter som till rekvisita förutsätter snö, granar, slädar, små tomtar kring husen samt blonda ljusbärande drottningar i ett arktiskt mörker. Julen med sitt ursprung i det gamla Palestina, Lucia med sin sicilianska bakgrund och den barnavänlige Santa Claus från Anatolien,  som hos oss har blivit alla tomtars tomte,  är i den moderna tiden över i stort sett hela världen inramade i det snöiga Norden. Och så har vi gjort julen till ett den moderna tidens midvinterblot. I sådana tider kan man ställa sig frågan vilka traditioner som har format vilka.

I vilket fall som helst är nu plötsligt julen här, något som kan bero på en tidsklyfta som öppnade sig någon gång i september och plötsligt förde oss hit. På en rätt så kort tid har mycket hänt.

== Finanskris och Sydafrika ==

Inte minst gäller detta de globala finansiella marknaderna där den amerikanska lånekrisen spiller över på den europeiska ekonomin mer än vad många trodde i början av hösten. Inför Ekonomiska utskottet i parlamentet redovisade ECB-chefen sin syn [ http://www.ecb.int/press/key/date/2007/html/sp071219.en.html ]http://www.ecb.int/press/key/date/2007/html/sp071219.en.html 
på läget, som ju som bekant har lett till unika insatser för att i globalt samordnade aktioner slå vakt om den internationella ekonomins likviditet. Det säger något om hur integrerade världens ekonomier är. Economist reflekterar en del [ http://www.economist.com/daily/news/displaystory.cfm?story_id=10318960 ]http://www.economist.com/daily/news/displaystory.cfm?story_id=10318960  över de insatser som har gjorts för att säkra likviditeten.

Sydafrikanska ANC har valt en ledare [ http://www.friendsofjz.co.za ]http://www.friendsofjz.co.za  som riskerar att föra landet samma väg som Zimbabwe med de konsekvenser det kan få för hela Afrika. Samtidigt som Ryssland i norr väljer en ledare oavsett hur grundlagen ser ut riskerar vi nu se en motsvarande utveckling i Sydafrika.

== Ett nytt mönster för säkerhetspolitiken ==

I Teheran samlades för någon månad sedan de olika ledarna från Kaspiska havet för att diskutera energisamarbete vilket i det här fallet innebar ryska löften om uran till iranska kärnvapenreaktorer och frågan om hur gasledningar på Kaspiska havets botten ska kunna stå under rysk kontroll.

Den 10 december slutfördes förhandlingarna mellan Serbien och Kosovo inom ramen för FN utan att något resultat nåddes samtidigt som den ensidiga självständighetsförklaring som Kosovos ledningar tidigare under året skulle följa på detta sköts till det nya året med slutet av januari som en trolig tidpunkt.

Inför detta paraferades den 4 december ett så kallat stabilitets- och associationsavtal mellan EU och Bosnien, som ett budskap till Bosnienserberna att se de fördelar som det innebär att vara en del av Bosnien istället för att falla för nationalistiska strömningar av det slag som för mycket präglar Serbien och som har kommit att bli en viktig del av den ryska politiska logiken.

Under november utbröt de oroligheter i Tbilisi som de georgiska myndigheterna hävdade var orsakade av ryska intressen och som ledde till undantagstillstånd, en stängd TV-station och ett plötsligt utlyst presidentval som avgörs den 20 januari, samma dag som för övrigt val avhålles i Serbien. Vad som orsakade det ena och det andra, och vilka som gjorde vad är fortfarande höljt i dunkel, men vi vet med säkerhet att Ryssland medvetet och konsekvent tidigare har agerat för att destabilisera Georgien. Man har använt sig av energivapnet, man har blockerat för georgiska produkter, förföljt georgier i Ryssland samt avskjutit missiler mot mål i landet.

Under hösten la Ryssland också fast att man är emot en självständighet för Kosovo med hänvisning till att då bör motsvarande gälla för Sydossetien och Abchazien i Georgien, Transnistrien i Moldavien samt Republika Srpska i Bosnien, alla regioner med starka separatiska rörelser av samma nationalistiska slag som den ryska regimen utvecklar i sin inrikespolitik, med samma tonfall som präglade incidenterna i Estland kring den flyttade sovjetiska statyn i Tallinn.

== Ryssland som en kraft för destruktiv nationalism==

I Ryssland avhölls en valkampanj till Duman som innebar att Putins maktparti vann utan att någon annan kunde delta på likvärdiga villkor. Hans kandidatur till Duman togs av många som ett exempel på att han ville bli statsminister efter att han av grundlagsmässiga skäl måste lämna presidentposten. Och när det nu är klart att han lämnar över denna till sin underlydande Medvedev, på basis av den makt som han kommer att ha i Duman och som statsminister blev denna höst ett exempel på hur grundlagen i Ryssland gjordes till en Putinkuliss.

Demokratin i Ryssland gick under denna höst bort med allt vad detta innebär för Putins maktutövning. Det tar emot för många att konstatera detta men en regim som fängslar sina motståndare för att de bedriver valkampanj, för att de anses illojala mot makten, som manipulerar media och hindrar oppositionen att nå ut till väljarna, som låter oliktänkande mördas utan några större efterforskningar samt hetsar för nationalistiska strömningar i landet och utanför i det som man definierar som ryska områden är ingen demokrati vare sig vad gäller fria media, yttrandefrihet eller fria val.

På Balkan ser vi nu ett klart mönster där ryska intressen och nationalistiska strömningar står emot europeiska intressen om demokrati, integration och fredlig samvaro. Där står i dag Ryssland mot EU, inte i form av en militär konflikt men som en kraftmätning mellan två lika politiska krafter som berör Tbilisi längst österut över Moldavien och Kosovo till Sarajevo i väster. Utfallet av denna kraftmätning kommer att påverka stabiliteten, den ekonomiska utvecklingen och den politiska framtiden i denna del av Europa på ett sätt som har en direkt betydelse för europeisk säkerhet och stabilitet. Utgången av den kommer att påverka Rysslands sätt att agera gentemot det som man uppfattar som sitt närområde där man anser sig ha legitima ryska intressen. Det påverkar därmed också hur Moskva kommer att agera för det man upplever som ryska intressen och gentemot ryska grupper eller ryskorienterade grupper i och i kring Östersjön men också i Vitryssland och Ukraina. .

På Balkan sker i dag en smuggling av vapen till Republika Srpska, ryska företag köper upp bosniska och serbiska företag, Ryssland försöker motverka att den så kallade Nabuco-ledningen med syfte att transportera gas från Turkmenistan och Kazakstan på Kaspiska havets botten över Turkiet till Grekland och Österrike utanför rysk kontroll. Och i vår del av världen vill Gazprom bygga en ledning på Östersjöns botten som saknar kommersiella grunder men väl offensiva säkerhetspolitiska ambitioner att med ytterligare kraft kunna använda energivapnet mot det nära utlandet.

Det är en ny säkerhetspolitisk situation där europeisk kraft och förmåga till att hävda demokrati och rättstat står emot en politik där demokrati och mångfald får vika sig för en nationalistisk och etniskt orienterad politik som vill hävda makt. Lägger man till detta ryska affärsintressen framförallt i form av Gazprom och dess strävanden att ytterligare monopolisera gasleveranser till Europa, hotfulla ordalag gentemot Polen och Tjeckien kring frågan om missilförsvarssystem, att man vill lämna rustningsavtalet om konventionella styrkor och den inrikespolitiska utvecklingen som sådan kan man självfallet om man så vill se stabilitet i form av det auktoritära styret som nu utvecklas men all historia har lärt oss att det är en stabilitet som aldrig nöjer sig med rådande maktbalanser.

== Inte efterkrigstid utan nutid ==

Det handlar inte om ett hot i form av invasionsanfall av efterkrigstidens slag utan om hot som hör vår tid mycket mer komplexa säkerhetspolitiska situation till till. Därför är det meningslöst att hänvisa till att det inte föreligger något invasionshot från Ryssland när vi diskuterar europeisk säkerhetspolitik och svensk. Det föreligger som bekant inte heller något hot från något Nazityskland eller från ett tsaristiskt Ryssland. Det innebär inte att det inte finns hot i vår tid som kan på olika sätt kan rikta sig mot Sverige.

Militära insatser och förmåga handlar inte bara om invasioner över hav och till luft för att ockupera ett annat land i ett stort europeiskt krig utan om att hota eller att nå vissa politiska mål med hjälp av militär förmåga. Det kan handla om att kontrollera och dominera ett närområde, att minska andras utrymme, att försvåra civil konfliktlösning eller helt enkelt att genom styrkeuppbyggnad skapa en ny faktisk situation som begränsar andras politiska handlingsutrymme. Den militära förmåga som nu åter byggs upp i Ryssland har självfallet något syfte även om det inte handlar om invasionsförmåga.

Det handlar om att kunna hävda ryska intressen i en kraftmätning som är politisk och som nu äger rum i Kaukasus och på Balkan men självfallet i samma mönster kan uppträda gentemot de baltiska staterna och i Östersjön. I en sådan situation står vare sig Sverige eller de baltiska länderna ensamma. De baltiska staterna är medlemmar i Nato och vi är alla medlemmar i EU. Det som riktar sig mot ett enskilt land är också ett hot mot den europeiska gemenskapen. Men det är inget argument för att vi inte ska kunna göra vår del i ett arbete för att motverka en utveckling som höjer konfliktnivån och som rent av kan spåra ur i våldsanvändning även i vår del av världen. Såvida vi inte tror att det inte kan hända här.

Hösten 2007 har gått snabbt och den har visat hur snabbt ett nytt mönster kan träda fram även i Europa utan att en förvarsberedning vill se något annat än stabilitet. Det kräver något annat än ett invasionsförsvar men likväl militär förmåga om vi ska kunna bidra till att stabiliteten förblir stabil och om det politiska utrymmet för att stärka demokratins krafter i Europa ska bestå.

== Ensam hemma ==

Hösten 2007 innebar också de första stegen mot ett nytt klimatavtal. För många har klimatfrågan framstått som ny. Det gäller inte minst miljöpartiet och socialdemokraterna som efter mer än 10 år vid regeringsmakten tyckte att regeringen inte agerade tillräckligt snabbt på de rapporter som kom från FN´s klimatpanel och från andra. Men dessa rapporter var inte de första och inte unika. Vi har i Sveriges riksdag haft en diskussion om klimatfrågorna sedan den senare delen av 1980-talet. Det är bara det att de politiska åtgärder som en långsiktig och ansvarsfull klimatpolitik har krävt har stått i strid med mer kortsiktiga partipolitiska intressen som att avveckla kärnkraft och motverka sunda trafiklösningar.

Det som är helt klart är att de socialdemokratiska regeringarna vare sig har prioriterat klimatfrågan eller haft vilja att utnyttja det europeiska samarbetet kring detta för att göra EU till en ledande kraft i den internationella klimatpolitiken. Det är däremot vad som nu har skett under en borgerlig regering.

På Bali var det EU som var den drivande kraften för att nå en överenskommelse och det var på EU som miljöpartiets Peter Eriksson var besviken för att man inte lyckades bättre att nå mer konkreta mål. Med tanke på att detta är en man som inte vill att Sverige ska vara med i EU och heller inte vill att EU ska finnas är det sött att han nu i den viktigaste miljöfrågan kritiserar EU för att man inte förmådde få den övriga världen att redan nu sluta upp bakom de målsättningar som var Europas.  

I hans värld hade det istället varit Sverige som drivit sina krav. Och med miljöpartiet i regeringskoalition hade vi säkerligen inte gett upp något krav utan stått helt ensamma och pratat ut i luften medan den övriga världen hade kommit fram till sin överenskommelse. Utan ett EU är det svårt att se vad det hade blivit. Det hade i alla fall inte blivit ett gemensamt åtagande att alla länder har ett ansvar som måste komma till uttryck i de förhandlingar som ska slutföras 2009 i Köpenhamn under svenskt ordförandeskap. I Peter Erikssons Europa hade vi inte haft ett EU som värd för detta och inget Sverige som haft möjligheten att leda slutförhandlingarna. Han vill hellre vara ensam hemma än förändra världen. .

== Bali var ett steg ==

Det viktiga steget med Bali var att alla var överens om att alla ska vara en del av ett framtida klimatavtal. Det är i all sin enkelhet ett stort steg även om andra mycket stora steg återstår innan vi får en internationell klimatpolitisk ordning där utvecklade länder tar sitt ansvar, där utvecklingsländer väljer en utveckling med nya teknologier och där fattiga länder får stöd för att möta klimatförändringen.

I detta perspektiv och i perspektivet av vad som måste uppnås är miljöpartiets politik ett misslyckande på gränsen till det fjantiga. Det som har uppnåtts hade aldrig kunnat uppnås  med deras politik, det som nu måste göras skulle inte vara möjligt utan EU och Sverige hade inte kunnat vara pådrivande utan att vara medlem i unionen. Precis så är det i den viktigaste globala miljöfrågan. Det utesluter inte att miljöpartiet skulle med sin politik påverka lokala frågor som att hindra utbyggnad av ny industri och demonstrera mot nya rondeller. Men mycket mer än så kan man inte göra i den moderna miljöpolitiken om man har Peter Erikssons Europapolitik högst på agendan.

== Ett händelserikt år i Europa ==

Det är ett Europa som har utvecklats under året och även under den höst vi nu har bakom oss. Det gäller i de stora stegen liksom i de små. I början av året kom Rumänien och Bulgarien in som medlemmar med sina sammanlagt 30 miljoner medborgare, med ett ytterligare hav och alfabet i bagaget. I början av året trädde Slovenien in i eurozonen och under hösten togs de slutliga besluten för att Malta och Cypern träder in direkt på det nya året 2008.

Tjänstedirektivet och kemikaliedirektivet trädde i kraft för genomförande under detta året. Ett nytt postdirektiv beslutades som tyvärr senare än vad som borde vara fallet likväl kommer att träda i kraft från och med 2011, om jag inte i skrivande stund på flygplan missminner mig. En ny europeisk energipolitik och en ny lagstiftning för telekom har lagts fram för behandling under det kommande året. Och militära operationer för att trygga fred och säkerhet har kunnat genomföras under EU-ansvar i Bosnien liksom i olika delar av Afrika. Den inre marknaden är föremål för en översyn. Den gemensamma forskningspolitiken har tagit ett nytt steg genom ett Europeiskt forskningsråd och ett ramverksprogram som är större än tidigare. Regelförenklingen har fått tydliga politiska mål med sikte på att minska regelbördan med 25% till 2012. Utvidgningsförhandlingarna med Turkiet och Kroatien har tagit nya steg. Samtalen med länderna på Balkan ger dem hopp. Det nya fördraget, som jag återkommer till, har ratificerats i Lissabon.

Mycket dumt har beslutats också. En globaliseringsfond som ska betala för den konkurrens som globaliseringen innebär, som om just globaliseringen uppträde nu plötsligt och som om det är EU´s uppgift att hantera företags tillkortakommanden och medlemsstaters ansvar. Inom jordbruket ska pengar som tidigare använts för att subventionera export användas för att få européer att äta mer. Sarkozy har etablerat en protektionistisk agenda som måste mötas med kraft. Och det finns mycket mer att räkna upp i denna del. I en demokratisk process fattas beslut som man gillar och som man ogillar. Så är det i EU och så är det i Sverige, Stockholm, Ystad och Haparanda. Det viktiga är att det stora som sker öppnar upp och ger nya möjligheter och att i det lilla har vi moderater lyckats stoppa mycket mer än vad vi har sett bli onödiga regleringar. I den delen är våra motståndare ofta de EU-fientliga eller EU-skeptiska som gärna vill använda EU för att reglera frågor som medlemsstaterna själva ska hantera.

== Ett öppnare Europa till jul ==

 Från och med den 21 december kommer Europa bli ännu öppnare.
[ http://euobserver.com/9/25280/?rk=1 ]http://euobserver.com/9/25280/?rk=1. Då tillkommer nämligen de nya medlemsländerna från 2004 som medlemmar i Schengen. Då försvinner dagens gränskontroller på marken och i mars 2008 gäller detta också för flygplatser. Från Island till Slovenien blir det då fritt att resa utan pass. Eller vilken annan resa man vill göra. Ännu ett litet steg som förändrar Europa till det bättre.

== En Östersjöstrategi  och CETC==

På det Europeiska rådets möte i Bryssel förra veckan fick vi till slut igenom ett tydligt krav på att kommissionen ska utveckla en  Östersjöstrategi som ska presenteras senast 2009. Även detta är ett uttryck för att EU har förändrats med nya tyngdpunkter och en möjlighet att utveckla samarbete över Östersjön. I den diskussion som vi hade i parlamentets Baltic Intergroup i början av förra veckan där Cecilia Malmström deltog inför Europeiska rådet , pekade jag på vikten av att det inte bara blir just ett regionalt samarbete utan att ambitionen måste vara att göra denna del av Europa till en ledande kraft när det gäller att utveckla elmarknad, forskning och utveckling samt transportsystem förutom det uppenbara att slå vakt om själva Östersjön som hav med de krav det ställer på regler för oljetransporter, övervakning med mera.

Ett bidrag till en Östersjöstrategi är det vägprojekt ( CETC) som Region Skåne med det moderata kommunalrådet Thomas Lantz från Ystad går i spetsen för. Förra veckan träffade jag Jaques Barrot som är transportkommissionär för att för honom direkt presentera projektet och visa på både den modernitet och den integration som Central European Transport Corridor innebär. Det var ett bra samtal där han underströk att till 2010 är det viktigt att detta projekt är förberett ytterligare och har regeringsuppbackning från de berörda länderna.

== Lissabon ==

Allra viktigast var dock självfallet ratificeringen av det nya så kallade Lissabonfördraget som gjordes i Lissabon dagen innan Brysselmötet.  [ http://www.sieps.se/publ/rapporter/bilagor/Lissabonf ]http://www.sieps.se/publ/rapporter/bilagor/Lissabonfördraget%20-%20Konsoliderad%20version%20av%20EUs%20fördrag_Sieps_11%20december%202007.pdf   Det ledde Europas ledare att flyga till Lissabon bara för just att underteckna det där för att det därmed ska få sitt namn så som stolta portugiser gärna ville.

Det ska finnas i en konsoliderad form på SIEPS webbplats, när jag tittade där under väntan på att flyga vidare hem till Sverige fanns det däremot inte där ännu. Annars finns slutliga akten att läsa i en mer komplicerad form här [ http://www.consilium.europa.eu/igcpdf/en/07/cg00/cg00015.en07.pdf ]http://www.consilium.europa.eu/igcpdf/en/07/cg00/cg00015.en07.pdf 

Det nya fördraget framställs av både entusiaster och motståndare som väldigt nytt. Så väldigt mycket nytt är det dock inte vad gäller att ge EU ny kompetens. De flesta är redan i dag ense om att EU bör kunna agera när det gäller kampen mot grov gränsöverskridande brottslighet, mot terrorism och mot slavhandel. Det är få som argumenterar emot att EU ska ha förmågan att föra en gemensam miljöpolitik med de krav det ställer på energipolitik och utrikespolitik, lika lite som att det är få som är mot att vi gemensamt ska kunna bidra till stabilitet och säkerhet på Balkan och i länder som slits sönder av inre konflikter.

Den stora förändringen med det nya fördraget är därför inte så mycket att EU kommer att involvera sig i nya frågor och nya kompetenser utan att man blir mer kompetent att fatta beslut inom områden där EU möter nya utmaningar och där man redan i dag samarbetar. Skillnaden är självfallet att där det tidigare krävts enhällighet eller där lagstiftning inte varit underställt parlamentet blir det nu så. Det leder till att enskilda länder inte kan blockera ett agerande på grund av att man ogillar ett enskilt beslut och det innebär att det kommer finnas en tydlig bild av vem som är ansvarig för de beslut som fattas.

Fördraget är därmed ett steg bort från att ministrar fattar beslut sinsemellan och sedan skyller på någon annan utan att det finns någon parlamentarisk kontroll och lite innebär det att vi inom olika områden kommer att uppleva att EU kan agera utan att alla enskilda medlemsstater stöder förslaget. Det gäller inom utrikespolitiken och det gäller till exempel inom brottsbekämpningen. I gengäld blir det däremot en bättre genomlysning av hur besluten fattas och vem som har ansvaret. Och i praktiken kommer det att öka kontrollerbarheten och den enskilde medborgarens möjlighet att utkräva ansvar för beslut som redan i dag fattas, men utan den insyn som är naturlig inom andra områden. För svensk del kan det mot bakgrund av parlamentets ökade betydelse vara värt att påpeka att vi får ytterligare två svenska ledamöter som en följd av parlamentets beslut om hur platserna ska fördelas. Det är den största svenska framflyttningen av positioner vi gjort inom EU.

Det faktum att fördraget nu är undertecknat innebär att ratificeringsprocessen nu tar vid. Om den fungerar som tänkt träder fördraget i kraft från och med början av 2009. Det innebär att det kommer att utses en ordförande för Europeiska rådet liksom en hög representant för utrikespolitiken under våren 2009 vilket i sin tur innebär att rotationen på ordförandeskapet för Europeiska rådet upphör samtidigt som ordförandeskapet för ministerråden fortsätter att rotera som tidigare.

Det svenska ordförandeskapet blir förmodligen det första ordförandeskapet som inte innehåller ledningen av Europeiska rådets arbete med allt vad det innebär av möjliga prioriteringar av frågor. Däremot finns möjlighet att genom långsiktiga förberedelser se till att de olika råden präglas av svenska prioriteringar. Det gäller inte minst klimatfrågan och Köpenhamnsmötet.

== Waxholm ==

Till slut, Waxholmsmålet avgjordes till slut i [ blocked::http://curia.europa.eu/jurisp/cgi-bin/form.pl?lang=SV&Submit=rechercher&numaff=C -341/05 ]http://curia.europa.eu/jurisp/cgi-bin/form.pl?lang=SV&submit=rechercher&numaff=C%20-341/05 EU-domstolen. Det var mer än något annat Byggnadsarbetarförbundet som förlorade. Domstolen ifrågasätter vare sig kollektivavtal eller rätten till stridsåtgärder. Däremot konstaterar man att i ett EU-land har också andra medlemsländers kollektivavtal relevans och att den avgörande frågan är om utstationeringsdirektivet – som säger att värdlandets lager och regler ska följas – respekteras.

Eftersom de anställda av Laval och Partners hade kollektivavtal och en lön som låg över den svenska byggnadsmarknadens minimilöner fanns både kollektivavtal och en respekt för utstationeringsdirektivet.

Men man får inte lov enligt EU-rätten att diskriminera någon bara för att man kommer från ett annat EU-land och för att man vill att de ska ”go home”. Det är byggnads agerande som underkänts, inte svenska lagar utom på den punkten att man inte kan ge utrymme att kräva kollektivavtal bara för att det ska vara svenskt eller att driva ett företag ur landet bara för att de är utlänningar. Där satte domstolen en gräns för att värna den fria rörligheten. De leder visserligen till att Byggnads inte kan kvittera ut sina mätaravgifter för att finansiera sin verksamhet, men det försvagar inte tryggheten på arbetsmarknaden.

== En God Jul och ett Gott Nytt år ==

En hel del har hänt och mycket kommer att hända nästa år. EU har utvecklats till en bättre kraft för att hantera de utmaningar det innebär. Vårt eget Sverige utvecklas nu med en spännande fart med nya jobb. Tanken på att skolan ska ge kunskap och att brott ska bestraffas är nu utgångspunkten, hur konstigt det än kan låta att det behövdes en förändring för detta.

En God Jul och ett Gott Nytt år,

Hälsningar,

Gunnar