Hoppa till innehåll

Nyhetsbrevet Fri Ekonomi

Kära läsare,

Rätt mycket om den mänskliga koden och genetiken, lite om den amerikanska ekonomin och diskussionen om den nya ekonomins närvaro eller ej, socialdemokratins omfamning av den politik som de tidigare kallade Pinochetteri och SNS Ekonomiråds rapport samt ytterligare något.

== Den mänskliga koden både gick att läsa och förstå ==

Ibland tar utvecklingen steg som i sig öppnar nya världar. Så var det i juni i år när det blev möjligt att läsa den kod som krävs för att förstå den mänskliga genen och så var det i går när de två forskningslag – det offentliga The Human Genome Project (http://www.nhgri.nih.gov/HGP/) och det privata Celera Genomics (http://www.celera.com/ ) i ett slags vapenstillestånd publicerade sina resultat av läsningen parallellt i två vetenskapstidskrifter, Science och Nature. (http://www.sciencemag.org/genome2001/ och http://www.nature.com/genomics/human/ ).

Det visar sig att den genetiska skillnaden mellan olika varelser och än mindre mellan olika människor är väldigt liten. Den mänskliga varelsen bär på färre antal olika gener än man tidigare har trott. Samtidigt spelar de enskilda generna en mer komplicerad roll än vad vetenskapen tidigare har anat. Det är som att esset i en kortlek kan vara både högsta och lägsta kort beroende på sammanhang och regler.

Det finns cirka 35 000 olika mänskliga gener som konstituerar den enskilde individen och den absolut större delen av uppsättningen är identisk människor emellan. För den som attackerar människovärdet och söker predika skillnaderna mellan människor och raser som en grund för sitt hat och förakt mot andra är upptäckterna i all sin enkelhet avslöjande. I den ofattbara mångfald av kombinationer som människan är uppbyggd av är vi likväl så lika varandra att det nästan framstår som matematiskt omöjligt. Det finns därför en djupt humanistiskt värdeladdad insikt i de kunskaper som presenterades på måndagen.

Men än mer konkret är förståelsen av den mänskliga kroppens uppbyggnad, möjligheten till diagnoser och tillgången till för den sjuka människan strategiskt avgörande medicinsk kunskaper som nu skapas. Vi ser också hur män och kvinnor spelar olika roller för den genetiska sammansättningen och variationen av människosläktets nya individer. En och annan kommer nog påpeka att det är mannen som verkar spela den något sämre rollen i den osäkerhet som präglar nya uppsättningar av genetiska kombinationer. Andra kan hävda att det är detta som driver utvecklingen framåt. Fullständig enighet kommer inte uppnås på detta område. Av allt att döma kommer mänskligheten vara delad i två ungefär lika hälfter i denna fråga, gissar jag.

Människan har nu öppnat nya vägar som kommer att förändra människans liv på en djupt humanistisk grund. Det innebär säkerligen inte att vägen är utan svåra etiska avgöranden men likväl är genombrottet i sig ett svar på den mest grundläggande etiska frågan hur vi skall kunna uppnå ett rikare och friskare liv för människor på vår jord.

Det kommer inte bara påverka belastningen på sjukvården utan än mer antalet friska människor med god hälsa. Det är den nya informationstekniken som gjort genombrottet möjligt men i tider av förväntan på vad tekniker som Internet och mobil kommunikation kan ge kan det vara värt att det är kunskaper som vi nu ser som är informationen. För den som vill läsa något mer överskådliga artiklar rekommenderas följande länkar: CNN: http://europe.cnn.com/2001/HEALTH/02/12/humangenome/index.html, Science: http://www.sciencemag.org/genome2001/1304.html och USA Today http://www.usatoday.com/news/health/2001-02-11-genome-mainbar.htm#more .
Vill man se det hela i video rekommenderas National Institute of Health: http://videocast.nih.gov/.

På måndagkvällen var detta genombrott ett tämligen okänt fenomen på våra medias hemsidor med undantag för Svenska Dagbladet som hade en utmärkt artikel och DN som under en undanskymd telegramrubrik också hade en mycket informativ artikel i all sin korthet. Den mycket moderna tidningen frontade däremot med en krönika om helgsex vilket väl också har sin genetiska betydelse.

== Ett genombrott som öppnar en ny värld ==

För medicin och vetenskap öppnar genombrottet en ny värld. För ekonomi och samhälle lägger det en grund för nya strukturer och nytt företagande. Mycket av våra invanda föreställningar om mänskliga samhällen, demografins utmaningar, välfärd och ekonomisk utveckling kommer att förändras när människor kan leva längre allt friskare.

Den dynamiska utvecklingen av begrepp som sjukvård och hälsa kommer därför också leda till nya och dynamiska branscher av företagande när det gäller sjukvård, omsorg och medicin. Det är en utveckling som vi redan i dag ser, inte minst i företaget Celeras forskning men också i hela den biotekniska forskningens sammansmältning med företag och företagande. De länder som i dag kan leda denna utveckling kommer också vara morgondagens välfärdsländer. Sveriges förmåga till att skapa kluster av företagande och kunskap kommer att bero på hur pass konkurrenskraftiga vi är om företagande och kunskap. Sätter vi målet lågt kommer vi att nå dit, sätter vi målet högre kan vi nå högre.

Detta är för mig ett exempel på varför det svenska reformbehovet är stå stort. Vi behöver göra reformer inte i första hand för att det är nödvändigt utan för att det är bra. Desto mer omfattande reformer som stärker oss desto starkare kommer vi att stå.

Detta blir slående när vi ser på utvecklingen i vår omvärld. Samtidigt som många bedömare nu rycks mellan prognoser om en snabbare inbromsning av den amerikanska ekonomin till prognoser om att nedgången trots allt blir kortare än vad man tidigare har trott. Förmodligen ser vi nu skillnaden mellan en mer kortsiktig bedömning av den konjunkturella utvecklingen och en mer långsiktig bedömning av kraften i den nya ekonomins utveckling.

== Den amerikanska ekonomin kyls ner och drar ifrån ==

När det gäller konjunkturen är det otvetydigt att den amerikanska ekonomin nu präglas av en mycket snabb inbromsning. De stora företagen präglas av bekymmer och permitterar. Försäljningen av datorer och IT faller snabbt. De fallande tillgångsvärdena innebär också ett snabbt fall på riskkapitalmarknaderna vilket i sin tur mycket snabbt dämpar nystartande av företag och utvecklingen av nya innovationer. Innovationstempot dras snabbt ner efter ett antal år präglade av en mycket snabb förändring.

Många säger sig vara övertygade om att denna avkylning också kommer att kyla av inflationen. Det är inte helt säkert eftersom en lägre innovationstakt kommer att leda till minskat utbud och fler flaskhalsar. Nedgången kan mycket väl förenas med ett växande efterfrågetryck i en ekonomi som länge varit van vid ett ständigt växande utbud.

För att häva denna nedgång krävs insatser som ökar på både utbud och efterfrågan, nämligen sänkta räntor och sänkta skatter. Men detta ställer i sin tur frågan om den nya ekonomin på sin spets, finns det en ny ekonomi som kan reagera med växande utbud och en högre innovationstakt eller är vi fast i den gamla ekonomins samband?

== Vi har både en ny ekonomi och en gammal ==

Det är uppenbart att vi har en ny ekonomi i den bemärkelsen att globaliseringen skapar nya konkurrensförhållanden och en prispress inom strategiskt viktiga produktionsfaktorer som på ett avgörande sätt förmår hålla inflation nere även vid hög tillväxt samtidigt som den globala marknaden öppnar för ett nytt och växande utbud. Och det är klart att Internet, informations- och kommunikationsteknologin och elektronisk handel kommer att vara växande företeelser med en allt större betydelse för ekonomin i sin helhet.

Den nedgång vi nu har sett säger mer om de förhoppningar som har knutits till en lång rad olika företags aktier än de förhoppningar som vi kan ställa på den nya tekniken som sådan. Det innebär också att det finns en långsiktig utvecklingspotential med ökad produktivitet, som vi redan sett i den amerikanska ekonomin.

Men vi har inte en ny ekonomi i bemärkelsen att gamla samband mellan efterfrågan och utbud är upphävda. Men medan de nationella marknaderna hade mer bestämda förutsättningar för efterfrågan och utbud är de globala marknaderna mer dynamiska samtidigt som innovationstakten som sådan, exemplifierad i detta nyhetsbrev i dag av genombrottet kring den mänskliga genen, ständigt tycks öka just genom de möjligheter som informationstekniken ger.

== Utbudssidan allt viktigare i en dynamisk utveckling ==

Därmed blir utbudssidan väsentligt mer dynamisk och påverkansbar än efterfrågan. Lägre ränta kan bidra till ökad mängd riskkapital och ökat utbud och inte bara ökad efterfrågan. Sänkta skatter har både en utbuds- och efterfrågestimulans. De förväntningar som nu knyts till den amerikanska centralbankens räntesänkningar och Bushadministrationens skattesänkningar är en funktion av detta. I grunden är det 1980-talets genombrott med de nya ekonomerna och supply-side economics som vi nu ser ett handfast exempel på. Det är ingen ny ekonomi utan i grunden den äldsta av alla, nämligen att det är utbudet som avgör efterfrågan.

I takt med att allt fler ekonomier under efterkrigstiden kom att bli präglade av den offentliga sektorns tillväxt förskjöts perspektivet till efterfrågan i ekonomin medan utbudet sågs som en konstant dominerad av giriga kapitalister som bara använde sina fabriker och arbetskraft men som inte sågs som entreprenörer. Den offentliga ekonomin sattes in i ett dynamiskt perspektiv medan den privata betraktades som något statiskt.

Nu kommer världsekonomin av allt att döma domineras av omfattande skattesänkningar de kommande 10 åren. Det kommer självfallet att sätta sin prägel inte bara på den världsekonomins utveckling som sådan utan också Sveriges förutsättningar i den globala ekonomin.

== Men Ringholm har inte sett något ==

I tisdags i förra veckan hade jag en interpellationsdebatt med Bosse Ringholm om de villkor som globaliseringen ställer som jag likaväl kunde ha låtit bli att ha. I Ringholms svar fanns ingen som helst reflektion om globaliseringen eller de krav den ställer. Än mindre vad utvecklingen i andra länders ekonomier innebär för våra förutsättningar. I grunden var svaret av allra största nyhetsvärde eftersom det så uppenbart visade att Sveriges regering inte har något svar eller ens fundering på de frågor som i dag uppehåller ekonomer och politiker världen över.

Ringholm uppehöll sig snarare vid den ekonomiska krisen i 1990-talets början, som han anser började i september 1991 och upphörde i september 1994 och som helt berodde på regeringen Bildt. För den som vill se ett exempel på hur offentlig debatt kan göras helt meningslös finns debatten att skåda på följande länk men ta en kopp kaffe innan: http://www.riksdagen.se/debatt/protokoll/prot_frames.asp?URL=http://www.riksdagen.se/debatt/0001/prot/61/61S00078.ASP#E63E15

I Storbritannien är Lord North ihågkommen som den premiärminister som aldrig noterade den industriella revolutionen och som väl är därför inte ingrep för att hindra den. Motsvarande får väl anses vara den goda sidan av att Ringholm inte verkar se globaliseringen. Men det finns också allvarliga risker i detta.

I de för svensk ekonomi viktiga länderna USA och Tyskland kommer stora skattesänkningar att genomföras både på förvärvsinkomster och företagande. I USA kommer den högsta skattenivån ligga på den svenska kommunalskattenivån. Skatterna kommer att sänkas med 1600 miljarder dollar vilket är mycket pengar som skall ställas mot de stora överskotten i den offentliga amerikanska ekonomin och den amerikanska ekonomin som sådan. Mer om skattereformen kan läsas här: http://www.whitehouse.gov/news/reports/taxplan.pdf

För den som vill ta del av presidentens presentation av skattereformen finns följande länk: http://www.whitehouse.gov/news/releases/20010208.html .

För mig understryker denna utveckling behovet av att Sverige nu reformerar för att det är bra istället för att om några år göra det när det är nödvändigt. Nu kan vi offensivt göra oss starka i den internationella ekonomin. Vi kan lägga grunden för framväxten av nya företag och nya branscher.

== Borgerlighetens förnöjsamhet förvånar ibland ==

Det är i den reformagenda som vi nu står inför som borgerligheten kan lägga grunden för en valseger 2002. Precis som socialdemokraterna varit emot, försenat och förhindrat varje reform som i dag ger Sverige styrfart står de nu i vägen för de reformer som kan ge Sverige styrfart och ledningen i den nya ekonomin. Då var de emot EU-medlemskap och avregleringar liksom privata alternativ inom sjukvård, omsorg och skola. Nu är de emot euron, avregleringar inom nya områden som sjukvård, omsorg och skola och bekämpar kunskapssamhällets företagande inom dessa områden. Den ekonomiska tillväxten skall disponeras av det offentliga istället för att skattesänkningar skall ge de enskilda människorna en större del av den ökade välfärden.

Det leder till att vi upprätthåller västvärldens största beroende till stat och kommun i Sverige. Det är klart att den planekonomiska styrning över välfärd och viktiga samhällssektorer som detta innebär kommer att hämma vår förmåga till vitalitet och dynamik i den nya ekonomi som till så stor del kommer att kretsa kring individers initiativ och val, inte minst när det gäller just sjukvård, omsorg och skola. Det förstärks av vårt beroende till en utveckling av arbetsmarknad och skatter som ger Sverige global konkurrenskraft om företagande och kunskap.

Det förvånar mig därför ibland att så stora delar av den svenska borgerligheten sitter så fast i 1990-talets reformagenda att de inte förmår att se omfattningen av den reformpolitik som nu skulle kunna prägla 2000-talets första decennium. Då och då dyker det upp förnöjsamma artiklar av statsvetare, ekonomer eller fristående debattörer som från höger smickrar Göran Persson och Bosse Ringholm för att de stabiliserat världens högsta skattetryck och konserverar västvärldens största offentliga sektor mitt under en högkonjunktur . Och så hävdar de att de borgerliga partierna borde vara nöjda med detta.

Vare sig det faktum att vi har den högsta arbetslösheten i en högkonjunktur någonsin, tudelningen av vårt samhälle eller den politiska stagnationen verkar vara besvärande för den som låter just högkonjunkturen sätta perspektiv på framtiden.

== SNS Ekonomiråd uppfriskande men ambitionerna måste vässas ==

Därför var det uppfriskande att läsa SNS Ekonomirådsrapport www.kluster.se . Den presenterades vid en större sammankomst för näringsliv, ekonomer och politiker den 30 januari. Opponent från regeringens sida var Björn Rosengren som hävdade att den ekonomiska uppgången möjligtvis sammanhängde med hans inträde i regeringen. Det var det förhållandevis få som trodde på. SNS Ekonomiråd pekar i sin rapport istället på att de senaste årens utveckling är en återhämtning men också skörden av 1990-talets reformer.

När Assar Lindbeck påpekade att de reformer som SNS pekade på, och som Rosengren stolt gjorde till sina, en gång avfärdades som ”Pinochetteri” av just Rosengren blev även Rosengren något mindre talträngd. Saken är ju den att både de makroekonomiska reformer och de strukturreformer som vi i dag har nytta av motarbetats med grova tillmälen från ledande socialdemokrater, på samma sätt som de i dag motarbetar dagens reformagenda.

SNS Ekonomiråds rapport om den svenska ekonomin ger i många stycken en intressant belysning inför de problem och möjligheter som vårt lands ekonomi står inför. Ekonomirådet pekar på nödvändigheten av fortsatta strukturella reformer om de senaste årens tillväxt, som främst beror på 1990-talets reformer och en återhämtning efter 1990-talskrisen, skall kunna fullföljas.

Framförallt pekar man på utvecklingen av kluster av företagande och kunskap som en nödvändig del i en politik som skall göra Sverige konkurrenskraftigt om företagande och kunskap och samtidigt göra att fler delar av Sverige än Stockholmsregionen i framtiden kan ha tillväxtkraft. Rapporten har fått välförtjänt uppmärksamhet och ger en bra grund för fortsatt ekonomisk-politisk debatt. Men ger också anledning till några reflektioner om att reformbehovet är större än vad SNS pekar på.

Det är en svaghet att den i särklass viktigaste frågan för en europeisk strukturutveckling – nämligen införandet av euron och de konsekvenser det medför för svensk ekonomi – inte diskuteras alls. Det är den kanske största förändringen i vår ekonomisk-politiska miljö som sker när våra viktigaste marknader utvecklas efter de förutsättningar som en gemensam valuta skapar. Den kommer att ha en avgörande betydelse för utvecklingen av internationellt starka kluster i Europa.

Vi ser just nu en stor och omfattande omvandlingsvåg i den europeiska ekonomin präglad av företagsfusioner och en ökad integration av marknader. Den utvecklingen kommer att förstärkas när eurons gemensamma sedlar och mynt införs nästa år. Tillsammans med att vi kommer få se nya vågor av hur e-handeln växer fram, både när det gäller mellan företag, där den redan i dag är stor, och till konsument där den kommer att öka i takt med att nya vanor utvecklas. Kraften och attraktiviteten i svenska kluster kommer självfallet att påverkas av att vi står utanför euron och risken är uppenbar att svenska företag liksom andra företag kommer att lägga sin tyngd i de kluster där euron ger den större dynamiken.

Den snabba utvecklingen av stora telekomföretag, biotekniska och medicinska företag och finansiella marknader präglas av detta. Vi har redan sett konsekvenserna när stora svenska företag slår sig samman med andra stora europeiska företag. Huvudkontorens och forskningens placering och utveckling påverkas av många faktorer, där utanförskapet till euron, och de dynamiska kluster den kommer att leda till, är en av de viktigaste.

På samma sätt som SNS-rapporten hade vunnit på att diskutera eurons konsekvenser hade det varit bra om det perspektivet på ekonomins geografi hade varit det globala snarare än det europeiska. De kluster av företagande, forskning och kunskap som kommer att växa fram i Sverige kommer leva i en direkt konkurrens med motsvarande kluster i hela världen.

Mäter vi oss inte med de krav som nu kommer att ställas i den globala miljön kommer vi inte kunna hävda den konkurrenskraft som om företagande och kunskap som klusterutvecklingen i Sverige ställer. Den nya ekonomins geografi är nämligen inte bara en fråga om Europa. Snarare innebär den att varje del av Europa står i en direkt kontakt med kunder, kompanjoner, konkurrenter och kluster i hela världen.

Det innebär också krav på en reformagenda som är mer omfattande än den som Sverige stod inför 1990-talet med. Att den genomfördes har, som OECD påpekar i dessa dagar, en avgörande betydelse för dagens framsteg. Men nu måste ambitionerna vara än större.

Alldeles för många debattörer och ekonomer sitter i dag fast i den reformagenda som växte fram inför 1990-talet och som i en betydande utsträckning kom att genomföras. Det leder till att ambitionerna inför den fortsatta reformpolitiken är alltför små när utmaningarna i själva verket i en globaliserad ekonomin är större. Det handlar inte om vad som är nödvändigt att göra utan vad som är bra att göra för att Sverige på nytt skall kunna inta en tätplast som välfärdsland i en global kunskapsekonomi.

Vi måste ha skatter på företagande och kunskap som är lägre än i andra länder. Vi behöver se till att fler kan komma in på arbetsmarknaden och bidra till välfärden.
Vi borde se till att bli ledande inom kunskapssektorer som sjukvård, utbildning och omsorg genom att öppna upp våra stora välfärdstjänster för nytt och dynamiskt företagande.

Incitamenten för att arbeta måste förstärkas genom skatterna men också genom socialförsäkringar och en arbetsmarknad som ökar rörligheten och som ger den enskilde större möjligheter att utveckla sig genom sitt arbete och sin kunskap. Då måste vi lämna 1900-talets planekonomiska lösningar bakom oss. Både globaliseringen och euron ger oss väldiga möjligheter men ställer krav på en förändring och förnyelse av Sverige som är större än det intryck vi kan få om vi bortser från eurons förändringskraft och den nya geografi som är den globala ekonomins.

== OECD om den svenska ekonomin ==

Några som också inser att Sverige i rådande läge inte bör slå av på reformtakten, utan istället göra det motsatta och gå vidare med ytterligare reformer är ekonomerna på OECD. Den Parisbaserade samarbetsorganisationen kom i förra veckan med sin nya rapport över den svenska ekonomin, och störst intresse rönte, som vanligt i detta sammanhang, OECD:s policyrekommendationer när de gäller den ekonomiska politiken. (http://www.oecd.org/publications/pol_brief/economic_surveys/e-sweden.pdf)

OECD skriver att det vi nu ser i mångt och mycket är frukten av det tidiga 1990-talets strukturella reformer. Men samtidigt är behovet av ytterligare reformer stort, och OECD-ekonomerna menar att dessa bör komma nu under den rådande högkonjunkturen. Samtidigt tycker man sig se en viss ovilja hos den svenska regeringen att vidta några ytterligare åtgärder.

I en tidningsintervju i helgen valde finansminister Bosse Ringholm, föga förvånande, att vifta bort OECD:s rekommendationer. Höga skatter behövs av rättviseskäl, menade han, utan att motivera det rättvisa i att svenska löntagare är de högst beskattade i världen, eller att reflektera över konsekvenserna av att ha skatter som så vida överstiger omvärldens.

== Den svenska skattekvoten och transfereringarna ==

I de senaste ekonomisk-politiska debatterna om det svenska skattetrycket har Bosse Ringholm vid ett flertal gånger för övrigt hävdat att skattekvoten i Sverige, d.v.s. skatterna i relation till BNP, egentligen är mindre i ett internationellt perspektiv än vad den officiella statistiken visar. (Enligt den senaste OECD-statistiken för 1999 låg Sverige allra högst med en skattekvot på 52,1 procent, vilket är 15% mer än OECD-genomsnittet).

Enligt Ringholm höjs den svenska skattekvoten av det faktum att transfereringarna i de flesta fall är beskattade. Skulle man exkludera skatten på transfereringar, d.v.s. nettoräkna transfereringarna, skulle den svenska skattekvoten bli omkring 5 procentenheter lägre, hävdar Ringholm.

Detta är förvisso sant. Men vad Ringholm bortser från är att beskattade transfereringar ingalunda är ett svenskt fenomen. OECD har undersökt skatt på transfereringar i 13 OECD-länder, Sverige inkluderat, och funnit att i samtliga undersökta länder tas skatt ut på transfereringar (Labour market and social policy – occasional papers no 39 Net social expenditures, OECD 1999). Nivån varierar naturligtvis, men faktum är att i såväl Danmark som Nederländerna är det totala skatteuttaget på transfereringar, räknat i procent, högre än i Sverige. I Finland beskattas transfereringar nästan lika högt som i Sverige, och även i Norge beskattas transfereringar relativt högt. I andra länder, däribland USA och Storbritannien, är skatten klart lägre, men den är heller inte noll.

Slutsatsen är att även i andra länder än Sverige skulle skattekvoten sjunka om transfereringar nettoberäknades. Hur mycket beror dels på hur hårt transfereringar beskattas och hur stor andel av ekonomin som utgörs av transfereringar. Klart är emellertid att Sverige med säkerhet behåller förstaplatsen i skatteligan, även om hänsyn tas till skatten på transfereringar. Närmast efter Sverige kommer nämligen Danmark och Finland som båda har tämligen höga skatter på transfereringar. Avstånden till andra länder är så betryggande att en eventuell omräkning inte skulle göra någon större skillnad. Skattekvoten är således fortfarande ett relevant mått när skattetryck i olika länder skall jämföras.

== Borgerlighetens reformagenda kan göra den skillnad Sverige behöver ==

I dag deltog jag vid en företagarfrukost i Uppsala med företrädare för alla de fyra borgerliga partierna. Det som blir så uppenbart vid ett sådant tillfälle är att de reformer som vi är överens om blir alltmer angelägna att genomföra. Det är den reformpolitiken som kan göra skillnaden för Sverige. Och det är den skillnaden som kommer att avgöra välfärdens förutsättningar. Med stagnationen och vänsterblockets blockeringar finns bara stagnation och en allt mer urholkad välfärd. Vi ser detta när vi ser på den växande nyfattigdomen, segregationen eller utflyttningen. En högkonjunktur gör ingen framtid.

== Reforminstitutets arbete tar fart ==

Under denna vecka kommer jag också inom ramen för Reforminstitutets verksamhet diskutera grunderna för utredningar om socialförsäkringar och arbetsmarknad som kan bidra till de reformer som behöver genomföras i Sverige så snabbt som möjligt.

Det är en ren glädje att i stort och smått se hur mycket bättre Sverige kan bli med reformer och att många av de stora problem som vi lever med kan åtgärdas med en ny politik. Det lägger inte bara grunden för en optimistisk tro på Sverige utan också på att vi kan få en renässans för politikens betydelse.

Gunnar