Frihetens värden 2014-12-19
Kära läsare,
När detta skrivs har jag just kommit hem från Strasbourg och den sista sessionen där detta år. Tittar man tillbaka så kan man konstatera att en hel del har hänt, för att uttrycka det milt.
Sverige fick en ny regering efter valet i september och det blev en rödgrön röra som överträffade farhågorna. På två månader hann man med att skapa så många frågetecken och osäkerheter att det till slut inte längre gick. Om Håkan Juholt slog rekord som kortvarig partiledare gjorde i praktiken Stefan Löfven samma sak som statsminister.
Genom att i förtid – innan grundlagen medger att man får utlysa extraval – lova att han ska utlysa extraval så fort han enligt grundlagen får det följer han lagens bokstav men bryter i praktiken tveklöst mot det som grundlagen säger. Därför är Sverige nu efter två unika månader av oklarheter och oförmåga på väg in i ett extraval utan att någon egentligen tror att det är en lösning på något. Om Löfvens obegripliga misstag skriver jag om i SvD, och i en krönika i NT mer om regeringskrisen, en regering i kris, om mormors lilla kråka som tillslut åkte i diket.
Nu går Sverige till val där alternativen är en tvåmånadersregering som inte verkar vilja uppträda som regering och alliansen som under åtta år gav Sverige en stabil regering som slog europeiskt rekord i sysselsättning och minskad statsskuld under hela krisen. Som dessutom slog europeiskt rekord i sänkta skatter samtidigt med europeiskt rekord i ökade resurser till offentlig välfärd. Och som utformat ett europeiskt rekord i valfrihet i välfärden. Mer om de tydliga alternativen inför valet den 22 mars skriver jag i Svensk Tidskrift
Den vecka som nu var godkände parlamentet associationsavtal med Georgien. Jag har kommenterat detta lite mer här.
En grundläggande fråga som nu i skenet av rysk aggression och fortsatt mycket intensiv upprustning i förening med ekonomisk tillbakagång i Ryssland är behovet av att nu stärka det svenska försvaret samtidigt som vi stärker den långsiktiga förmågan. Om detta skriver jag i dag om i SvD
I Strasbourg röstade parlamentet också i frågan om ett eventuellt erkännande av Palestina. Det är inte upp till parlamentet att besluta om hur EU ska utforma den gemensamma utrikespolitiken och det är upp till de enskilda medlemsstaterna att besluta. Beslutet blev att inte uppmana medlemsstaterna att göra som Sverige. Istället sa parlamentets majoritet att man stöder principen om en palestinsk självständighet inom ramen för en tvåstatslösning och fortsatta fredsförhandlingar som måste gå framåt. Det är något helt annat än det svenska ensidiga och villkorslösa erkännandet. Jag var en av dem som undertecknade den resolution som fick majoritet. Den kan läsas här.
I veckan som gick avslutades slutligen mitt arbete med bankkrislagstiftningen och den grund som den utgör för bankunionen inom euroområdet genom att parlamentet beslutade att godkänna kommissionens regelverk på myndighetsnivå. Samtidigt blev jag nu i torsdags klar med mitt förslag till nästa lagstiftning på bankområdet, nämligen frågan om bankstruktur lagstiftning där jag går emot förslagen om att diversifierade banker ska splittras eftersom det skapar större instabilitet – de flesta bankkriser beror på vanlig utlåning till fastighetsinvesteringar – och motverkar möjligheten att uppnå mer investeringar inom hela EU. Endera dagen hoppas jag vi kan lägga upp den beskrivande texten på min hemsida.
Så har vi det fortsatta arbetet med telekom och en inre telemarknad där min ambition är att vi ska bli bäst när det gäller mobila internetförutsättningar, energimarknaden och försörjningstrygghet, utvecklingen av forskningsprogrammet och utvidgningsprocessen.
Till allt detta återkommer jag och ber nu att få önska dig och de dina en God Jul och ett Gott Nytt År,
Gunnar