Hoten mot friheten gäller i högsta grad demokratins Europa. Ryssland har under de senaste 20 åren genomfört en intensiv upprustning med fokus på förmåga till snabba militära operationer. Invasionen av Ukraina är ett sådant exempel. Invasionen av Georgien, med fortsatt ockupation av vissa delar av landet, visar att det inte handlar om engångsföreteelser. Cyberkrigföring, korruption och stöd till kriminalitet tillhör Kremls vapenarsenal, tillsammans med en energipolitik vars utpressningspotential vi nu ser i Europas skenande energipriser.
Till den globala bilden hör att Kinas ekonomiska framväxt har gjort världens största diktatur till en av världens största ekonomier. Kina ställer aggressiva anspråk på sitt närområde, men vill samtidigt utöva makt globalt, genom att skrämma till tystnad, förändra internationella regler och påtvinga andra sin vilja.
I denna utveckling riskerar Europa att bli allt mer utsatt. Det handlar om militära hot från den regionala stormakt som Ryssland är, men även politiska och ekonomiska hot med militär styrka bakom sig från Kina. Det faktum att det är Kina som står i den globala konfliktens centrum leder dessutom att fokus flyttas från Europa till Stilla Havsregionen, med risk för minskat amerikanskt intresse för Europas säkerhet. Det finns i dag en uppgivenhet inför denna utveckling som måste brytas.
För det första måste Sverige, våra grannländer och EU:s medlemmar stärka sin militära förmåga. Kan man inte möta militära hot, kan man i längden heller inte möta hybridkrigföringens hot.
För det andra måste vi stärka Natos europeiska ben, i syfte att stärka den transatlantiska gemenskapen. Sverige bör självfallet liksom Baltikum, Tyskland, Danmark och Norge vara medlemmar i Nato. Vår säkerhet gynnas av deras medlemskap, liksom deras och vår gemensamma säkerhet av vårt.
För det tredje måste vi göra klart för näringsliv och offentliga institutioner att vi redan i dag står under angrepp. Cyberkrigföring, strategiska investeringar, industrispionage, spionage mot forskning och sjukvård, liksom stölder av patent, korruption och penningtvätt är delar av mönster som tillhör vår tids krigföring.
För det fjärde måste vi göra klart för oss att regimer som den ryska och den kinesiska aldrig följer de regler som är självklara för demokratiska stater. Det finns inget företag i Kina som inte står under den direkta kontrollen av kommunistpartiet. Den kinesiska regimen kommer dessutom använda detta ifall det gynnar dess syften.
Därför måste vi samla den fria världen till tydliga och klara regler för hur den internationella handeln och ekonomiska utbytet ska ske. Vi ska stå gemensamt mot dem som missbrukar den fria handeln. Regimer ska inte få tillåtas att använda diktaturens logik i fria samhällen och måste därför respektera de regler som gäller för fri handel – vilket innebär att den måste vara fri från politisk aggression.
De nordiska länderna som är världens mest stabila demokratier bör tillsammans med de baltiska, som i dag med stort mod står i täten mot påtryckningar, forma en kärna där EU blir en tydlig kraft för att samla världens demokratier. Det är här frihetens offensiv kan börja.