Hur man än vrider och vänder på saken är Nord Stream 2 ett politiskt projekt för att öka Europas beroende av rysk gas, underminera Ukraina som transitland för gasleveranser till Europa och därmed dess förmåga att hävda suveränitet gentemot rysk aggression och krigföring, samt motverka en gemensam europeisk energiunion byggd på den fria marknadens principer.
Något kommersiellt behov av ökad distributionskapacitet, som den tyske parlamentsledamoten Werner Langen hävdar, finns däremot inte. Däremot finns ett antal tyska företag som är delaktiga i projektet. Det blir inte mer marknadsekonomiskt för det. EU-kommissionen har också upprepade gånger konstaterat att projektet underminerar balansen på den europeiska energimarknaden.
Nord Stream 2:s huvudrollsinnehavare, ryska statskontrollerade Gazprom, söker cementera nationella marknader genom att försvåra för gränsöverskridande handel och villkora gasleveranser till Europa mot kontroll av infrastruktur, för att på så vis möjliggöra godtycklig prissättning och därmed befästa ryskt ekonomiskt och politiskt inflytande. Därför är man också under EU-kommissionens utredningar.
Gazprom är en förlängd arm av den auktoritära ryska statskapitalism som underminerat demokratin i Ryssland. Nu söker man underminera europeisk sammanhållning. Det finns ingen marknadsekonomi i detta.
När Danmark nu står inför beslutet att i enighet med sin lagliga rätt besluta om tillstånd för Gazprom om att nyttja danskt territorialvatten, behöver Sverige öppet och tydligt visa att deras bedömning också blir vår. Europa behöver trygga en öppen energimarknad mot en statskapitalism som ser både rättsstat, demokrati och europeiskt samarbetet som hot.