Svensk säkerhetspolitik måste kunna möta de hot som Sverige står inför i dag likaväl som framtidens hot. Det kan vi inte göra ensamma. Samtidigt som vi höjer försvarsanslagen och utvecklar den nationella försvarsförmågan bör vi ansluta till den allians som varit Europas garant för säkerhet och bli fullvärdig medlem i Nato.
I slutet på oktober påbörjar Nato militärövningen Trident Juncture i Norge där Sverige deltar med omkring 2400 personer från Försvarsmakten. I samband med övningen kommer utländska förband att genomföra transporter genom Sverige. Värdlandsstöd kommer att lämnas till Natoförband baserade i Sverige.
Det är bra att Sveriges band med Nato stärks genom gemensamma övningar, men när krisen står för dörren är det inte tillräckligt om vi saknar garantier eller strukturer för att mottaga hjälp. Natos norske socialdemokratiske generalsekreterare har varit tydlig med att Nato inte är förpliktade att hjälpa Sverige i händelse av angrepp, eftersom vi inte är medlemmar och inte täcks av försvarsgarantin i artikel 5.
De senaste femton åren har svensk säkerhetspolitik styrts av illusionen om att väpnade angrepp mot Sverige kunde uteslutas. Föregående år konstaterade Försvarsberedningen att väpnade angrepp mot Sverige inte kan uteslutas, men ändå har lite gjorts för att tillföra försvaret de resurser som behövs.
Utvecklingen i världen pekar på en större osäkerhet, vilket blir allra tydligast i vårt närområde. Ryssland rustar och Putinregimen har genom kriget i Ukraina visat att den är beredd att använda militära medel i strid med internationell rätt. Man har övat anfall mot Sverige och vill genom påverkanspolitik underminera Europas demokratier.
För att återhämta försvarets försvagning och stärka vår försvarsförmåga inför de hot som finns måste vi kraftigt öka försvarsanslagen. Sveriges försvar är redan utformat för att bygga säkerhet gemensamt med andra, men vi står utanför försvarsalliansen. Som medlemmar i Nato skulle vi få inflytande i alliansen, vara täckta av försvarsgarantin och stärka Natos ställning i regionen. Genom närmare internationella samarbeten kan vi värna försvaret av demokrati och öppenhet.
Inom ramen för Europeiska unionen bör Sverige ta ledartröjan i att utveckla den gemensamma säkerhetspolitiken och arbeta för en stärkt europeisk försvarsindustri, forskning i världsklass, en förmåga att bemöta cyberhot och en kapacitet där medlemsländerna lägger minst 2 procent av BNP på försvaret. EU-samarbetet kompletterar snarare än ersätter Nato.
Vid händelse av en konflikt i närområdet skulle Sverige bli indraget oavsett om vi vill det eller ej. Allianslösheten bidrar till en falsk säkerhet. Natomedlemskap skulle vara en viktig insats för fred och säkerhet i Sverige, men också för våra grannländer och för Europas säkerhet.