I krisens tider prövas samhälle, medier och människor. Där finns de ortodoxa socialister som nu ser den revolutionära situation som alla renläriga socialister drömmer om när man kan slå till. Därför skriver den vänsterradikala gruppen inom socialdemokraterna Reformisterna https://www.dn.se/debatt/lat-inte-de-valbestallda-kopa-sig-fore-i-coronakrisens-koer/att nu är läget att socialisera all privat vård och ställa den under statlig kontroll, så som Lenin skulle ha uttryckt sig när det gällde jordbruk och industrier.
Deras text är en osammanhängande röra av anklagelser mot allt vad privat heter men de lyckas inte förklara på vilket sätt hög tillgänglighet, valfrihet och de kortaste sjukvårdsköerna i de regioner som har mest privat vård skulle vara ett problem. De har heller inte noterat att privata vårdgivare nu är en del av en större mobilisering av både vanliga vårdplatser och intensivvårdsplatser. De menar på fullt allvar att bristande beredskap och för låga lager beror på privata företag och inte de offentliga aktörer som är beställare.
Sanningen är att Sverige har en bredare sjukvård och en mer dynamisk förmåga att växla upp på grund av privata vårdgivare. Att stat och kommuner inte har förberett sig på kriser så som borde gjorts beror inte på privatiseringar utan på en säkerhetspolitisk doktrin som innebar att vi la ner det civila försvaret i början av 2000-talet. I det läget vi nu befinner oss i är det en extra tillgång att ha den privata vårdens flexibilitet och resurser liksom privata företag som snabbt kan ställa om produktion. Och det är inte som skrivs på DN Kultur av Maria Schottenius https://www.dn.se/kultur-noje/maria-schottenius-vi-lever-i-illusionen-att-det-ar-staten-som-ansvarar-for-valfardssamhallet/ så att vare sig staten eller det offentliga i Sverige har frånhänt sig all kontroll över sjukvården för att den bedrivs i regioner eller i privat regi. Det är bara okunskap om hur vården bedrivs och på vems uppdrag.
Det är det offentliga som har det övergripande ansvaret och det är därför vi har en offentlig finansiering. Universitetssjukhus konkurrerar vare sig mer eller mindre med varandra för att de lyder under regioner och inte under staten. Dåliga upphandlingar har inte något att göra med att man upphandlar från privata leverantörer utan för att man gjort dåliga upphandlingar.
Problemet är att staten inte har haft en krisplanering för det oväntade, att vi rustat ner beredskapsresurser eller att regeringskansliet har placerat krishantering utanför statsministerns direkta ledning beror vare sig på regioner, privata alternativ utan på en politisk ledning som inte sett det ansvar som staten måste ta inför kristider och det oväntade.
Det faktum att det tog tre veckor innan statsministern kallade in krishanteringsgruppen till ett möte fyra dagar senare har inget med privat sjukvård att göra utan bristande offentlig förmåga att leda och agera. Redan då hade regionerna börjat rusta sig för den utmaning vi står inför. Tron att allt skulle vara bättre om regeringen drev allt är tyvärr enfaldig och lika blind inför verkligheten som att tro att det vore bättre om staten ansvarade för försvaret när vi diskuterar dess nedrustning. Det är nämligen staten som fattat alla beslut om försvaret. Sanningen där liksom när det gäller sjukvården är att staten har ansvaret i bägge fallen men har fattat dåliga beslut och när det gäller coronakrisen senfärdiga.
Det är som att tyckare som i krisen anar medvind för sina kristeorier heller lever kvar i sina kvasisocialistiska föreställningar om världen än ser en värld som är. Det är allvarligt eftersom vi nu ser en krishantering som växer fram med en god och balanserad inriktning, där statsministerns tal i TV var ett steg, med de svårigheter att göra rätt avvägningar som behöver göras. Att bortse från att det är svåra avvägningar som skulle lösas bara staten kontrollerade och drev sjukvården är enfaldigt. Det bortser från att ingenstans där staten styr allt har saker och ting blivit bättre, bara sämre. Att i krisen tro sig se den revolutionära situation som gör att staten ska ta över allt blir direkt ansvarslöst. Det skulle vända allt på ända, både nu och i framtiden.